Ekonomifakta

Elfakta Artiklar och faktasidor

Energitillförsel

Senast uppdaterad: 2024-01-03

Energi kan inte förstöras utan enbart omvandlas. Använd mängd energi måste därför alltid motsvaras av tillförd mängd energi. Ett samhälle måste därför möta efterfrågan på energi, upprätthålla en så kallad energibalans. En rad olika energislag ingår i Sveriges energitillförsel

Loading

År 2022 var energitillförseln inom det svenska systemet 518 terawattimmar, TWh. Utöver detta uppgick nettoexporten av el till 33,2 TWh. De viktigaste energislagen i Sverige är kärnkraftkärnkraft:, biobränslebiobränsle:, olja och vattenkraft.

Energitillförselns sammansättning har inte alltid haft detta mönster utan har förändrats över tid. Exempelvis har tillförseln av råolja och oljeprodukter minskat med nästan 70 procent sedan 1970. När oljan minskar som energislag så måste något annat öka för att möta efterfråganefterfrågan:energienergi:. Nettoproduktionen av el har under samma tidsperiod ökat avsevärt. Ökningen har skett med hjälp av en utbyggd vattenkraft, men mest genom kärnkraften som installerades i Sverige mellan 1975 och 1985.

Sett till den totala energitillförseln har även expansionen av biobränslen spelat en mycket stor roll. Sedan 1970 har tillförseln av energienergi: från biobränslen och torv ökat med över 200 procent.

Viktigt att notera är att det är skillnad mellan hur mycket energienergi: som tillförs och hur mycket som slutligen används. Mellan producent och användare uppstår nämligen stora energiförluster. Särskilt stora är dessa förluster för kärnkraften eftersom vi har valt att inte använda kylvattnet för uppvärmning. Istället pumpas det ut i havet. 2022 var energiförlusterna från kärnkraften 93 TWh.

Förändringsarbetet för att gå över från oljan till andra energislag inleddes när naturgasen introducerades på västkusten. Under 1980-talet satsade många kommunala energibolag på att bygga storskaliga värmepumpar för att producera fjärrvärme. I mitten av 1990-talet började också vindkraften byggas ut. Bränsletillförseln av kol och kokskoks: ökade i början av 1980-talet men gick tillbaka i mitten av 1990-talet och ligger numera relativt stabilt. Merparten av den kol och kokskoks: som används i det svenska systemet går till gruv- och stålindustrin.

Senast uppdaterad: 2024-01-03

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Elfakta