Konflikter
Senast uppdaterad: 2023-06-01
Den svenska arbetsmarknaden präglades av många konflikter, framför allt olovliga strejker, under 1970- och 1980-talet. Detta förändrades under tidiga 1990-talet och det blev färre strejker. Det är fortfarande vanligt med strejkvarsel på arbetsmarknaden men de flesta varsel leder inte till stridsåtgärder. Under 2022 förekom färre strejkvarsel jämfört med de flesta tidigare år.
Sveriges arbetsmarknad regleras främst genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parterparter: som förhandlar fram kollektivavtalkollektivavtal: snarare än genom lagar. Under avtalsförhandlingar har parterna möjlighet att ta till stridsåtgärder såsom strejkstrejk: och lockoutlockout:. StrejkStrejk: genomförs från arbetstagarparten medan lockoutlockout: används av arbetsgivarparten. Hur detta får ske är reglerat i lag. När arbetsmarknadens parterparter: har träffat ett kollektivavtalkollektivavtal: råder fredspliktfredsplikt: under tiden som avtalet gäller. Det innebär att parterna inte får ta till stridsåtgärder under denna tid. Olovlig strejkstrejk:, eller vild strejkstrejk:, är strejkstrejk: som tas ut under fredspliktfredsplikt:. Det finns också andra former av stridsåtgärder såsom blockader.
Det är vanligare med strejker än lockouter, men de senaste åren har även antalet hotande konflikter som lett till strejker minskat. Däremot är strejkvarselstrejkvarsel: vanligt. Att varsla om strejkstrejk: är ofta en effektiv åtgärd för att sätta press på arbetsgivarna då produktionsstopp blir alltmer kostsamt. Mindre lager innebär att produktionsstopp också betyder försäljningsstopp och relationer med leverantörer och distributörer kan ta skada. För arbetsgivarearbetsgivare: kan även varselvarsel: få negativa konsekvenser. Att förbereda sig inför en konflikt skapar kostnader för företagen och osäkerhet bland kunder som kan leda till sämre försäljning även om det inte utbryter en konflikt.
Under såväl 2021 som 2022 förekom ovanligt få varselvarsel:. Avtalsrörelsen 2020 sköts fram i över ett halvår med anledning av coronapandemin. Framskjutningen innebar bland annat att avtalsrörelsen inte var avslutad vid årsskiftet. Flera branscher drabbades ekonomiskt mycket hårt av krisen och det i kombination med en relativt hög märkessättning kan också vara förklaringar till varför antalet varselvarsel: var relativt få och även fortsatte vara så under 2021.
Tidigare i historien var det vanligare med konflikter. Under början av 1900-talet var det vanligt med olika stridsåtgärder men arbetsmarknadenarbetsmarknaden: lugnade ner sig på 1950- och 1960-talen. Detta berodde främst på de centrala arbetsmarknadsparternas gemensamma arbete att minska allvarliga konflikter. Under 1970- och 1980-talen ökade konflikterna igen (se diagram ovan). Främst var det de olovliga stridsåtgärderna som ökade. Anledningar var bland annat en högre politisk inblandning på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: jämfört med tidigare, främst till förmån för arbetstagarsidan, samt att de offentliganställda fick strejkrätt. Under denna tid utvecklades dessutom en spiral av stigande löneökningar och stigande inflation vilket gav negativa konsekvenser för samhällsekonomin samt för Sveriges internationella konkurrenskraftkonkurrenskraft:.
Vid 1990-talets början hade Sveriges ekonomi många problem. För att stävja problemen på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: avtalades ett stabiliseringsavtal fram som sedan har följts av förbundsvisa avtalsförhandlingar snarare än centrala förhandlingar. Även den politiska inblandningen på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: minskade igen. Sedan 1990 har också antalet arbetsmarknadskonflikter, speciellt de olovliga konflikterna, minskat avsevärt.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.