Varsel per län

Senast uppdaterad: 2024-03-15

Tidigt under coronapandemin steg antalet varsel kraftigt runt om i Sverige. I återhämtningen efter krisen sjönk även varselnivåerna för att nu återigen stiga i takt med den vikande konjunkturen.

I diagrammet ovanför kan du själv välja län och se utvecklingen av antalet varselvarsel: om uppsägning per månad från början av 90-talet fram till idag. Storstadsregionerna har ofta högst antal varselvarsel:, men de har också en större befolkning. Direkta jämförelser mellan regionerna i diagrammet säger därför ganska lite om läget på den regionala arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Studerar man istället de enskilda regionernas tidslinjer kan man få en bättre bild av senaste tidens utveckling.

Ekonomiska kriser tenderar generellt att ge tydliga avtryck i antalet varsel om uppsägning och det konjunkturkänsliga måttet brukar därför användas som en indikator för arbetsmarknadens utveckling. Det syns till exempel tydligt under coronapandemin år 2020 då man kunde se en mycket kraftig ökning. Tidigt under pandemin nåddes historiskt höga nivåer på många håll i landet. De senaste årens osäkerhet i ekonomin kan ha gett upphov till att varseltalen återigen ökade under 2022. Diagrammen nedan visar skillanderna i antalet varselvarsel: per län mellan åren 2021 och 2023.

I statistiken registreras ett varselvarsel: först när det berör minst fem anställda. Då måste arbetsgivarearbetsgivare:, både privata och offentliga, enligt främjandelagen lämna uppgifter Arbetsförmedlingen. Det innebär att mindre företagföretag: och arbetsplatser inte helt fångas upp i statistiken även om dessa naturligtvis också kan står inför situationer där man behöver minska arbetskraften. Man ska även komma ihåg att varselvarsel: är förvarningar om uppsägning och att alla inte leder till faktiska uppsägningar.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.