Utbildningskostnader per utbildningsnivå - internationellt

Senast uppdaterad: 2023-10-26

Utbildning av befolkningen är viktig för ett lands välstånd och tillväxt. Rikare länder lägger i allmänhet mer resurser på utbildning och genomsnittet för OECD ländernas utbildningskostnader som andel av BNP var år 2019 nära 5 %. Sverige lade under samma år närmre 5,5 % av BNP på utbildning.

Hur många år befolkningen går i skola samt finansiering av den skiljer sig mellan länder. I Sverige är exempelvis grundskolan obligatorisk medan gymnasium och högskola/universitet är frivilligt. För att kunna göra internationella jämförelser har utbildningsnivåerna delats in i tre nivåer; primary, secondary och tertiary education. Dessa överensstämmer förhållandevis väl med Sveriges uppdelning; grundskola, gymnasium och högskola/universitet.

I diagrammen ovan visas en internationell jämförelse av kostnaden för olika utbildningsnivåer per elev i USD och som andel av BNPBNP:. I Sverige läggs ungefär lika stor andel av BNPBNP: på grundskola och gymnasium medan något mindre läggs på högre utbildningar. Jämförs istället kostnadkostnad: per elev blir den högre utbildningsnivån högskola/universitet dyrare. Samma struktur på fördelningar förekommer även hos de flesta andra OECDOECD: länder. Detta beror både på att det är färre elever på högskola/universitet som kostnaderna föredelas på samtidigt som personalkostnaderna är större.

I Sverige är samtliga utbildningsnivåer avgiftsfria för den studerande. UtbildningUtbildning: på högre instanser finansieras till största del av den offentliga sektorn. I diagrammet nedan kan man se hur stor andel av högskole- och universitetsutbildning som finansieras av offentlig respektive privat sektor internationellt. I genomsnitt finansieras två tredjedelar av utbildningen av offentlig sektoroffentlig sektor: i OECDOECD: länderna.

Läs vidare om internationella jämförelser inom forskning och utveckling här .

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.