Utbildningskostnader - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-03-22

Sverige satsar mycket på utbildning och har högre utbildningskostnader än genomsnittet för OECD i förhållande till BNP. Rikare länder har ofta möjlighet att investera mer i utbildningsväsendet än fattigare länder. Mätt som andel av BNP varierar de totala kostnaderna för utbildning mellan tre och sju procent inom OECD.

En väl fungerande utbildningssektor är avgörande för ett lands utveckling. Genom utbildningssystemet skapas dels förutsättningar för ett jämlikt samhälle, dels ekonomisk tillväxttillväxt: och produktivitetsutveckling.

Rikare länder har ofta större möjligheter att investera i utbildningutbildning: sett till kostnadkostnad: per elev. Ser man till länders totala investeringar i utbildningsväsendet, mätt som andel av BNP , framgår det att Sverige och de nordiska länderna placerar sig över OECDOECD:-snittetet. Måttet ger en bild av hur länder prioriterar utbildningutbildning: i förhållande till andra områden, men ska användas med försiktighet. Ländernas tillväxttillväxt: och totala BNPBNP: kan variera mellan åren vilket påverkar den totala andelen även om satsningarna totalt sett är de samma.

Länder har olika utbildningssystem och syn på hur långt skolans åtaganden ska sträcka sig vilket givetvis också har betydelse för utbildningskostnaderna. Faktorer så som hur många barn och ungdomar som är i skolåldern, klasstorlekar och kringkostnader utöver kärnuppgifterna, till exempel kostnader för skolluncher, har naturligtvis betydelse för de totala utbildningskostnaderna. Likaså påverkar löneläget bland lärarna och hur höga de sociala avgifterna är.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.