Forskning och utveckling

Senast uppdaterad: 2023-10-31

Under år 2022 uppgick de totala utgifterna för svensk forskning och utveckling, FoU, till 203 miljarder kronor. Detta motsvarar drygt 3,4 procent av Sveriges BNP vilket vid en internationell jämförelse är mycket resurser. Över 70 procent av Sveriges FoU finansieras och bedrivs av företagen.

Under år 2022 satsades totalt 203 miljarder kronor på forskning och utveckling i Sverige. Störst del finansierades och bedrevs av företagen, som investerade totalt 149,9 miljarder i FoUFoU: vilket motsvarar över 70 procent av den totala finansieringen. De statliga anslagen uppgick till drygt 53 miljarder kronor.

Som andel av BNP har utgifterna för forskning och utveckling legat relativt stabilt över tid och uppgått till strax över 3 procent av Sveriges BNPBNP:. I internationell jämförelse är detta en hög siffra och i linje med den målsättning EUEU: satte fram till år 2020, då 3 procent av medlemsländernas BNPBNP: ska satsas på FoUFoU:. I finanskrisens spår minskade utgifterna för forskning och utveckling något men under senare år har utvecklingen åter varit ökande.

Senast uppdaterad: 2023-10-31

av Jacob Öljemark

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Utbildning och forskning

Utbildningskostnader - internationellt

Sverige satsar mycket på utbildning och har högre utbildningskostnader än genomsnittet för OECD i förhållande till BNP. Rikare länder har ofta möjlighet att investera mer i utbildningsväsendet än fattigare länder.

22/3 2024

Lärarlöner - internationellt

Lärare i Sverige har bland de högre ingångslönerna i OECD. Däremot är löneutvecklingen sämre. Högst ingångslöner har lärare i Luxemburg och Tyskland. Starkast löneutveckling har lärare i Colombia och Sydkorea.

13/2 2024

Forskning och utveckling - internationellt

Sverige är bland de OECD-länder som investerar mest i forskning och utveckling, FoU, mätt som andel av BNP. Det är näringslivet som svarar för merparten av FoU-utgifterna i Sverige. I EU i stort är andelen något lägre, men fortfarande över 50 procent.

11/12 2023

Resultat PISA - internationellt

PISA mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap och är ett viktigt verktyg för att utvärdera och styra utbildningspolitiken.

6/12 2023

Nationella prov

Varje vårtermin skriver elever i årskurs 9 vanligtvis nationella prov i matematik, svenska och engelska. Eleverna får generellt bättre resultat i svenska och engelska än i matematik. Bäst resultat i det senast genomförda provet uppnådde eleverna i engelska.

30/11 2023

Studieresultat - gymnasiet

Drygt 81 procent av alla elever som börjar på ett yrkes- eller högskoleförberedande program på gymnasiet går ut med en godkänd gymnasieexamen. Knappt var femte elev slutför inte sina studier eller går ut med ofullständiga betyg.

30/11 2023

Utbildningskostnader per utbildningsnivå - internationellt

Utbildning av befolkningen är viktig för ett lands välstånd och tillväxt. Rikare länder lägger i allmänhet mer resurser på utbildning och genomsnittet för OECD ländernas utbildningskostnader som andel av BNP var år 2019 nära 5 %.

26/10 2023

Utbildningskostnader per elev - internationellt

Sverige satsar mycket på utbildning och har högre kostnader per elev på både grundskole-, gymnasie- och högskolenivå än genomsnitten i OECD.

20/10 2023

Patent och immaterialrätter

För att främja forskning och utveckling samt skydda de innovationer som utvecklas är det viktigt att det finns bra nationella system och internationella överenskommelser kring rättigheter och användning av nya uppfinningar, design och varumärken.

18/10 2023

Högskoleutbildade - internationellt

Utbildningsnivån blir allt högre inom OECD. Drygt fyra av tio av befolkningen, 25-64 år, har en högskoleutbildning. I Sverige uppgår andelen med eftergymnasial utbildning till 48,5 procent. I nästan alla länder är utbildningsnivån högre i den yngre delen av befolkningen.

16/10 2023

Gymnasieutbildade - internationellt

Utbildningsnivån ligger generellt högt inom OECD. I snitt har knappt 81 procent av alla personer mellan 25 och 64 år minst en gymnasieutbildning. Sverige ligger en bit över snittet i samma åldersspann, nästan 86 procent har minst gymnasieutbildning.

16/10 2023

Allt innehåll från "Utbildning och forskning"