Är det lågkonjunktur?
Publicerad: 2022-09-26
Stigande priser och räntor urholkar hushållens köpkraft och Konjunkturinstitutet ser framför sig att ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Men vad innebär egentligen lågkonjunktur och hur tar man sig ur den?
De flesta länders ekonomier växer normalt sett med cirka 3-4 procent per år. Av det är ungefär 2 procent inflationinflation:, det vill säga att priserna stiger, och cirka 1,5 procent produktivitetproduktivitet:, det vill säga att vi blir mer effektiva på att göra det vi gör. Varför blir vi det? Historiskt handlar det om en kombination av en ökad utbildningsnivå, ökad handel som leder till specialisering, nya innovationer, med mera.
Utöver den långsiktiga trenden finns det också cykler i ekonomin. Vissa cykler beror på att ny teknik kommer i vågor. Då kan tillväxten bli högre utan att ekonomin överhettas. Men vissa cykler har inget "fundament", de kan bero på till exempel för höga förväntningar om framtiden, som under IT-bubblan i början av 2000-talet. När förväntningarna blir alltmer optimistiska växer BNPBNP: snabbare ett tag när fler vill investera och lönerna stiger för att allt ser ut att gå bra. Då skapas en högkonjunkturhögkonjunktur: när ekonomin går "för" bra. Löner och priser börjar så småningom stiga på ett ohållbart sätt.
På samma sätt kan ekonomin gå in i en lågkonjunkturlågkonjunktur: där det produceras och/eller konsumeras "för lite". Det kan bero på obalanser i det finansiella systemet, som vid finanskrisen 2008-2009, men det kan också bero på andra saker som drabbar utbuds- eller efterfrågesidan i en ekonomi. Exempelvis under pandemin där efterfrågesidan påverkades negativt av restriktionerna. När ekonomin går sämre breder pessimismen ut sig och folk väljer att vänta med att investera i ett hus eller köpa en ny bil. Det gör att företagen går sämre, slutar investera och måste avskeda personal. Arbetslösheten börjar så småningom stiga och inflationen blir väldigt låg. De låga investeringarna ger ännu lägre tillväxttillväxt:. Vi skulle kunna producera lika mycket som förut (vi som samhälle skulle kunna vara rikare), ekonomins potential är högre än vad som faktiskt produceras. Det är en lågkonjunkturlågkonjunktur:.
Hur vet man när det är hög- eller lågkonjunktur?
Ibland är konjunktursvängningarna milda så man knappt märker att det är hög- eller lågkonjunkturlågkonjunktur:. Men ibland rör det sig om djupa nedgångar, som under 1990-talskrisen eller efter finanskrisen 2008-2009. Definitionen av en lågkonjunkturlågkonjunktur: är just att ekonomin befinner sig på en sämre nivå än den borde göra givet vad potentialen är. Men ingen vet exakt vad potentialen är så den brukar skattas i ekonomiska modeller och olika institut brukar ha lite olika bedömning om både potentialen och konjunkturläget. Ibland pratar man internationellt om att det är en teknisk lågkonjunkturlågkonjunktur: när det gått två kvartal med negativ tillväxttillväxt:.
Orsakerna till svängningarna i konjunkturen har väldigt stor betydelse för såväl vilka åtgärder som bör användas men också hur vägen ut från en kris kan se ut.
Ekonomisk politik kan motverka lågkonjunkturer
Eftersom lågkonjunkturer innebär förluster för samhället, och dessutom personligt lidande för de som drabbas av arbetslöshetarbetslöshet:, konkurser, med mera vill man gärna försöka mildra dem med ekonomisk politik.
Både finanspolitikfinanspolitik: och penningpolitik kan användas för att motverka konjunktursvängningar. Finanspolitiken har dock nackdelen att det ofta tar lång tid innan åtgärderna kommer på plats för att budgeten måste förhandlas och godkännas osv. Därför risker man att ekonomin redan har vänt när åtgärderna väl är på plats. Dessutom kan det vara svårt att dra tillbaka skattesänkningar eller utgiftshöjningar när ekonomin börjar gå bättre. Därför har man i Sverige, och många andra länder, bestämt att RiksbankenRiksbanken: ska ha det huvudsakliga ansvaret för att stabilisera konjunkturen.
Riksbankens verktyg för att styra ekonomin är framförallt den korta styrräntan men den kan även köpa eller sälja olika värdepapper som påverkar de längre räntorna. I Sverige har vi en flytande växelkursväxelkurs: så RiksbankenRiksbanken: försöker inte direkt påverka kronans växelkursväxelkurs:, men ränteförändringar har normalt sett en effekt på kronan.
Hur påverkar då räntor konjunkturen? I grunden handlar det om att räntan används för att avgöra om det är värt att genomföra en investeringinvestering:. När man räknar på ett projekts lönsamhet använder man räntan för att kunna beräkna värdet av framtida inkomster. Ett annat sätt att se det är att tänka att man kan ta ett lån för att göra en investeringinvestering:. Ju högre räntan på lånet är desto mer pengarpengar: måste investeringen ge i framtiden för att vara lönsam. Om RiksbankenRiksbanken: sänker räntan blir det därför fler projekt som kommer att vara lönsamma och investeringarna ökar. Samtidigt blir det mindre lönsamt att spara, vilket ökar konsumtionen. En lägre svensk räntaränta: gör det också mindre attraktivt att investera i kronor jämfört med andra valutor så kronan försvagas, vilket gynnar exporten.
Även om finanspolitiken inte har huvudansvaret för stabiliseringspolitiken i Sverige så bidrar den normalt sett till att stabilisera konjunkturen ändå. Vi har många sociala försäkringssystem som innebär ett stöd till de som till exempel drabbas av arbetslöshetarbetslöshet:. Det gör i sin tur att de kan fortsätta konsumera, vilket lindrar lågkonjunkturen.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.