Vad BNP inte visar

Publicerad: 2020-08-13

På fredag kommer Eurostat med nya estimat för BNP och sysselsättning för EU-länderna. Tillgänglig information pekar på att Sverige kommer att falla ut relativt bra, trots att nedgången är av historiska proportioner. Siffrorna kommer att visa vilka länder som klarat sig relativt bra, men de kommer inte att kunna förklara varför.

Ekonomiska kriser slår sällan lika hårt över hela brädet. Under finanskrisen föll Sveriges BNPBNP: med 4,3 procent mellan 2008 och 2009, men tillverkande företagföretag: fick en betydligt hårdare smäll jämfört med tjänsteproducenter. Totalt minskade varuproducerande företags bidragbidrag: till BNPBNP: med drygt 14 procent. Tjänsteföretagen backade endast med drygt 1 procent.

Bakom denna grova branschuppdelning döljer sig ytterligare skillnader. Mellan 2008 och 2009 minskade produktionen från Stål- och metallverk med hela 83 procent, samtidigt som den steg med 7 procent för Skogsbruksföretag. Det säger sig självt att regioner och länder som har en relativt högre exponering mot utsatta branscher drabbades hårdare av krisen.

Att försöka justera för näringslivsstruktur är inte heller någon enkel uppgift, ens i efterhand. Finanskrisen utvecklade sig från en bankkris till en kris för tillverkande företagföretag:, och vidare till en valutakris i euroområdeteuroområdet:. Vad som gjorde att vissa länder klarade sig relativt bättre än andra går inte att läsa direkt från utfallet i BNPBNP: utan kräver betydligt djupare efterforskning. Fredagens estimat för BNPBNP:-utvecklingen kommer endast ge en indikation om vilka länder som hittills drabbats hårdast av krisen, men säga ganska lite om varför det är på det sättet.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.