Ekonomifakta

Elfakta Artiklar och faktasidor

Diesel bakom minskade utsläpp

Publicerad: 2019-06-28

Sedan 2010 har utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskat med en femtedel. Huvudförklaringen är ökad användning av biodiesel, HVO. 2010 fanns HVO inte alls inom transportsektorn men 2017 utgjorde den 15 procent, en sjättedel, av allt bränsle. En del av utsläppen kan dock ha flyttat utomlands.

Loading

Den ökade andelen förnybart inom transportsektorn kan huvudsakligen förklaras av ökad användning av biodiesel, HVO. Enligt Energimyndighetens statistik utgjorde HVO noll procent av den totala energianvändningen inom inrikes transporter år 2010. Sedan dess har användningen snabbt ökat till 15,4 procent år 2017. Andra biodrivmedel har inte lyckats hänga med den snabba ökningstakten, vilket har gjort HVO till det viktigaste biodrivmedlet som nu står för över 50 procent av den förnybara energin inom transportsektorn. Låginblandad HVO svarar för den största andelen av den totala konsumtionen men under 2017 drevs ökningen främst av att tunga fordon, bussar och lastbilar, gick över till ren HVO.

Hårdare hållbarhetskrav kan ge ökade utsläpp i Sverige

Även om den här utvecklingen ser positiv ut för svensk del är den faktiskt inte helt utan problem. Enligt en färsk ESO-rapport produceras en betydande del av Sveriges HVO-konsumtion av palmolja och restprodukter från palmoljeproduktionen. Problemet med detta är att produktionen av palmolja kan ge upphov till stora klimatutsläpp till följd av indirekta markeffekter, det vill säga att skog avverkas och torvmarker torrläggs till förmån för palmoljeplantager. EU-kommissionen menar att avskogningen i vissa fall är så pass omfattande att utsläppen från palmoljediesel går att likställa med fossil diesel.

Detta gäller dock inte all palmolja, den går att producera på ett hållbart sätt genom att använda mark som inte är täckt av regnskog eller torvmark idag. De råvarorvaror: som används i svensk biodiesel måste uppfylla förnybarhetsdirektivets kriterier. Här ställs krav på att palmoljan måste kunna spåras tillbaka till plantagen, att produktionsprocessen reducerar växthusgasutsläppen samt att plantagen inte ligger på mark som har högt kolinnehåll eller stor biologisk mångfald.

Spårningskravet har tidigare inte gällt PFAD, en restprodukt från palmoljeproduktionen. Den ökade efterfråganefterfrågan: på HVO har dock lett till att efterfråganefterfrågan: på PFAD har ökat och regeringen har nu beslutat att PFAD inte längre ska klassas som restprodukt från och med den 1 juli. Konsekvensen av detta blir att PFAD kommer att försvinna från marknaden då den i dagsläget inte kan spåras. Det kan i sin tur leda till brist på HVO då en stor mängd av den HVO som idag finns på marknaden tillverkas av just PFAD.

I konsekvensanalysen görs bedömningen bränslet till viss del kommer att ersättas med ren palmolja. Dock kommer en betydande mängd biodrivmedel försvinna från marknaden när PFAD omklassificeras. Gapet mellan utbudutbud: och efterfråganefterfrågan: riskerar att bli betydande. Det uppskattas att efterfråganefterfrågan: på HVO kommer uppgå till 1,2 miljoner kubikmeter men att utbudet endast kommer vara 700 000 – 840 000 kubikmeter. Drivmedlet kommer då behöva ersättas med FAME eller fossil diesel, vilket i sin tur kommer leda till ökade utsläpp av växthusgaserväxthusgaser: från inrikes transporter i Sverige.

av Christian Holmström

Publicerad: 2019-06-28

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Elfakta