Skattehöjningarna dominerar fortfarande
Publicerad: 2017-09-22
Regeringen presenterade i veckan budgeten för 2018. På skattesidan märks bland annat sänkningar för pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Även om sänkningarna dominerade denna gång har skatterna totalt sett höjts under mandatperioden.
En möjligen lite oväntad nyhet i statsbudgeten för 2018 var att skatterna sänks med 6,7 miljarder kronor. Den största enskilda sänkningen tillfaller landets pensionärer. Regeringen bygger helt enkelt vidare på den väg som alliansregeringen slog in på redan 2009 och höjer grundavdraget för personer över 65 år. Även om gapet gentemot jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: ännu inte är slutet, annat än för låga pensionsinkomster, är den totala skattesänkningen nu ändå ganska betydande jämfört med hur regelverket såg ut 2008.
Diagrammet nedan illustrerar detta genom att redovisa storleken på skattesänkningarna för fem olika pensionsnivåer. Störst har sänkningarna varit under alliansregeringen, men den nuvarande regeringen har som sagt adderat ytterligare i framförallt de lägre inkomstskikten.
Inga positiva sysselsättningseffekter
Även personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, det vill säga det som tidigare kallades förtidspension, kan se fram emot lägre skatt. Här vill regeringen införa en skattereduktion, alltså i grunden samma konstruktion som jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget:, om än på en betydligt lägre nivå. Förslaget anses minska skatteintäkterna med 480 miljoner kronor årligen och skulle sänka skatten med 2 280 kronor om året för en person med maximal ersättning.
Oavsett vad man tycker om dessa båda skattesänkningar rent fördelningspolitiskt, är en lite trist bieffekt av dem att de inte stimulerar sysselsättningen. Sänker man skatten på arbetsinkomster kan man annars räkna hem positiva sidoeffekter i termer av fler arbetade timmar och därmed breddad skattebasskattebas:. Det kan man inte i dessa fall, snarare tvärtom. Som Konjunkturinstitutet konstaterar i sin kommentar till budgeten:
[D]et bör noteras att stegvis minska skillnaderna i inkomster mellan sysselsatta och andra, och därmed göra det mindre lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta, på sikt kan vara förena[t] med minskade incitament att delta i arbetskraften.
Konjunkturinstitutets kommentar till budgetpropositionen 2018
Många bäckar små
Totalt sett dominerar alltså sänkningarna i årets budgetbudget:, men det gäller inte för mandatperioden som helhet. Ser man endast till höjningarna hamnar man på cirka 60 miljarder kronor brutto som antingen redan genomförförts eller aviserats för framtiden. Räknar man in de förändringar som utretts gällande beskattningen av vissa fastighetsaffärer landar man till och med på omkring 70 miljarder. Den enskilt största höjningen utgörs av den höjda arbetsgivaravgiften för ungdomar. Dessutom har som bekant även arbetsgivaravgiften för äldre höjts. Den näst största höjningen svarar försämringen av ROT-avdraget för. Utöver detta har det också förekommit en rad punktskattehöjningar, bland annat höjd bensinskatt, samt diverse skärpningar av kapitalbeskattningen, nu senast skatten på ISK-konton.
En hel del av höjningarna har varit små sett till deras statsfinansiella betydelse, men sammantaget summerar de till betydande belopp. Dessutom kan skattehöjningar som har liten eller till och med ingen effekt på statsfinanserna vara betydelsefulla för samhällsekonomin som helhet. Ett exempel är avtrappningen av jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget:, som förra året höjde den högsta marginalskattenmarginalskatten: från 57 till 60 procent. Den bokförs som en inkomstinkomst:ökning på endast 2,71 miljarder kronor. Även det är dock förmodligen en för hög siffra eftersom forskningen visar att höjningar av redan så höga marginalskatter snarare leder till minskade intäkter till staten. Det som händer är att arbetstagarearbetstagare: ändrar sitt beteende och arbetar färre timmar än de annars skulle gjort. Sådana beteendeförändringar kan få stora negativa samhällsekonomiska effekter, inte minst eftersom de berör de mest högproduktiva personerna i ekonomin.
Kanske är det dock inte skatteförändringarna i kronor och ören som kommer bli den hetaste snackisen framöver, utan vad Sverige bör göra på ett mer strukturellt plan för att möta de utmaningar som alla tycks vara överens om redan är över oss. Det handlar exempelvis om ett utanförskaputanförskap: som blir alltmer koncentrerat till lågutbildade och nyanlända, om en dåligt fungerande bostadsmarknad och en hög skuldsättning i hushållssektorn. Förmodligen är det utifrån sådana perspektiv budgeten kommer att bedömas i takt med att nästa val kryper allt närmare.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.