Ekonomifakta

Finanskris och skuldkris

Publicerad: 2016-09-15

Vägen till återhämtning efter finanskrisen har visat sig vara mer slingrig än vad många hade hoppats på. För att skapa överblick i denna osäkra situation har vi här samlat fakta om utvecklingen fram till idag.

Loading

I diagrammet ovan visas hur börsen har utvecklats under krisåren. Nedgången börjar redan under andra halvan av 2007. Det är också då som de första tydliga tecknen kommer om att allt inte står rätt till på den amerikanska bolånemarknaden. Många amerikanska låntagare börjar få svårt att klara av det högre ränteläget.

Under hösten 2008 når sedan finanskrisen full styrka och banker världen över visar tecken på instabilitet. En del går omkull, som Lehman Brothers, andra nationaliseras eller köps upp av konkurrenter med hjälp av statliga garantier. Krediter som tidigare betraktas som säkra blir nu mycket svåra att värdera. Det leder till att utlåningen i princip upphör. Avsaknaden av nya krediter och den utbredda osäkerheten gör att efterfråganefterfrågan: störtdyker och krisen får därmed konsekvenser som även slår utanför finansmarknaderna. Industriproduktion och exportexport: bromsar kraftigt och arbetslösheten börjar stiga. För svensk del minskar den samlade produktionen, vår BNPBNP:, med nästan 190 miljarder kronor år 2009 jämfört med 2008.

Stimulanser och underskott

Runt om i världen blev politikerna tvungna att bemöta krisen genom att öppna de statsfinansiella kranarna, samtidigt som centralbanker sänker sina styrräntor till i princip nollnivå. Krisen var så djup och förloppet så dramatiskt att få såg några alternativ till de rekordstora stimulansåtgärderna. Förhoppningen var att den kraftfulla responsen skulle vända krisförloppet snabbt och att återhämtningen skulle vinna egen kraft.

Inte minst för svensk del såg denna förhoppning länge ut att förverkligas. Under 2010 började arbetslösheten sjunka och tillväxten kom igång med besked. Under epitet som ”Pippi-ekonomi” och ”tigerekonomi” växte BNPBNP: med hela 6,6 procent. I realiteten var det kanske inte lika fantastiskt som det lät. Rekordtillväxten betydde nämligen endast att vi var uppe i samma produktionsnivå som vi hade 2008. Under sommaren 2011 blev det dessutom uppenbart att den skuldproblematik, som redan före finanskrisen plågade så många länder, skulle bli ett tungt sänke för världsekonomin. Det blev mer och mer tydligt att återhämtningen efter finanskrisen skulle ta paus för en ny kris: Skuldkrisen.

En olycka kommer sällan ensam

Skuldkrisen som följde visade sig i både den offentliga och den privata sektorn. I länder som Spanien och Grekland betraktas inte längre statens lån, statsobligationer, som helt säkra. Detta leder till räntehöjningar som länderna har svårt att klara av och i förlängningen krävs någon form av nödlån utifrån för att länderna inte ska gå i konkurskonkurs:. På den privata sidan sticker bostadsmarknaden ut i flera länder. Fallande priser tillsammans med en hög privat skuldsättning leder till att många inte kan betala sina lån.

Skuldkrisen ser olika ut för olika länder. Vissa länder har klarat sig relativt bra trots stora svackor, till exempel Island. Andra lider fortfarande av betydande ekonomiska problem så som Spanien. Detta beror dels på att orsakerna till krisen är olika i olika länder, dels på vilka åtgärder som vidtogs i samband med krisen men också på hur ekonomin såg ut innan.

Vad händer härnäst?

”Osäkerheten är stor just nu” är en formulering som ekonomer ofta garderar sina prognoser med. Ibland kanske den överanvänds, men sällan har väl den varit mer passande än nu. Detta beror på att flera länder har det svårt av olika anledningar. Dels finns en osäkerhet om Europas banker står tillräckligt väl rustade för att hantera stora nedskrivningar av krisande länders statsskulder. I andra länder är det ostadigt på bostadsmarknaden samtidigt som den privata skuldsättningsgraden är hög.

Arbetslösheten är mycket hög i många länder i Europa och flera har tvingats söka nödlån för att hantera en krisande ekonomi. Det finns också en osäkerhet om det finns tillräcklig politisk handlingskraft för att kunna bemöta skuldkrisen på ett effektivt sätt. Dessutom finns fortfarande flera frågetecken på lite längre sikt som rör EUEU:-ländernas, och för all del även USA:s, förmåga att konkurrera med högproduktiva och exportinriktade tillväxtekonomier.

Varför påverkas Sverige så mycket?

Sverige är ett litet land som bygger mycket av vårt välståndvälstånd: på att kunna sälja till andra länder. Faktum är att vi varje år exporterar varorvaror: och tjänstertjänster: till ett värde som motsvarar 44 procent av vår BNPBNP:. Dessutom arbetar runt 1 miljoner svenskar i exporterande företagföretag:. Vi har inte bara en stor exportexport: utan också stora överskott i utrikeshandeln, det vill säga att vi exporterar betydligt mer än vi importerar. Ser man till bytesbalansen, som är ett brett mått på ett lands affärer med omvärlden, är våra överskott till och med större än Kinas, mätt som andel av BNPBNP:. Bara specialfall som Norge, Luxemburg och Schweiz brukar överträffa Sverige i sådana jämförelser.

Vårt stora exportberoende ställer naturligtvis mycket höga krav på vår internationella konkurrenskraftkonkurrenskraft:, att kostnadsläget inte sticker iväg i Sverige. Men även om vi lyckas hålla oss konkurrenskraftiga kommer vi inte undan faktumet att exportberoendet gör oss extra sårbara för sådant som händer utanför våra egna gränser. Eurozonens skuldkris är det senaste exemplet på sådana händelser.

av Fredrik Carlgren

Publicerad: 2016-09-15

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Makroekonomi