Vi underskattar vår största utgift
Publicerad: 2015-09-09
För de flesta hushåll är skatten den största utgiften. Ändå visar en ny undersökning att vi konsekvent underskattar hur mycket vi faktiskt betalar.
En färsk undersökning från Svenskt Näringsliv visar att svenskar underskattar hur mycket skatt de betalar med så mycket som en tredjedel. I genomsnitt uppskattas skattebördan för en vanlig löntagare till 34 procent, när den i själva verket överstiger 50 procent.
Störst är okunskapen bland yngre. I gruppen 15-29 åringar tror så många 65 procent att den genomsnittlige löntagaren betalar högst 30 procent av sin inkomstinkomst: i skatt. Äldre och egenföretagare har en bättre uppfattning, men även bland dessa grupper sker en underskattning.
Lägger mindre märke till dem
En anledning till varför vi tror oss betala mindre skatt än vad vi faktiskt gör är att vi inte tydligt uppfattar alla skatter som berör oss. Ta momsen till exempel. Den redovisas visserligen på alla kvitton, men hur ofta reflekterar vi egentligen över vad tröjan eller den nya soffan skulle ha kostat utan den? Samma sak med arbetsgivaravgiften. Hur ofta inkluderar vi den när vi tänker på vår lönlön:, trots att den alltid finns där och utgör nästan en fjärdedel av vår lönekostnad?
Både momsen och arbetsgivaravgiften är exempel på så kallade indirekta skatterindirekta skatter:, det vill säga skatter som hushållen inte själva är ansvariga för att betala in. Dessa är ofta inte lika påtagliga för oss som de direkta skatterdirekta skatter: vi varje år kan avläsa på våra deklarationsblanketter och därför lägger vi mindre märke till dem. Svenskt Näringslivs undersökning visar till exempel att endast en femtedel anser att arbetsgivaravgiften främst bärs av den anställde. En förkrossande majoritet anser istället att det är en skatt på arbetsgivaren. Återigen, med tanke på att den anställde sällan ser arbetsgivaravgiften på sitt lönebesked, och absolut inte på sitt lönekonto, är detta resultatresultat: inte särskilt förvånande. Att skatten benämns som just arbetsgivaravgiftavgift: bidrar naturligtvis ytterligare till förvirringen.
Bland sakkunniga finns dock en bred samstämmighet om att arbetsgivaravgiften tas från arbetstagarnas löneutrymme och därför är att betrakta som en indirekt skatt på arbeteskatt på arbete:. Riksrevisionen skriver till exempel följande om socialavgifterna (en lite bredare term som innefattar arbetsgivaravgiften):
”Socialavgifterna är ett exempel på en indirekt skatt som företag formellt är betalningsansvariga för men som sannolikt bärs av löntagarna, åtminstone på lång sikt.”
Otydliga skattehöjningar
Om man accepterar detta synsätt – att hushållen borde betrakta arbetsgivaravgiften som en skatt på deras arbete – inser man att de skattehöjningar som gjorts i Sverige under de senaste 50 åren inte alltid varit helt tydliga för den breda allmänheten. Det ökande skattetrycket har nämligen uteslutande berott på höjningar av de indirekta skatterna.
Momsen och dess föregångare har höjts från drygt 6 procent sedan mitten av 1960-talet och arbetsgivaravgiften höjdes med hela 20 procentenheter under 1970-talet. Detta har inneburit att dessa typer av skatter har ökat från knappt 14 procent av BNPBNP: år 1965 till 27 procent av BNPBNP: år 2013. Nuförtiden svarar enbart momsen och arbetsgivaravgiften för omkring hälften av de totala offentliga skatteintäkterna. Av den anledningen lär folk fortsätta att underskatta sin största utgiftutgift:, så länge de inte börjar räkna dessa skatter som sina egna.
Tips: I vår kalkylator Så används din skatt kan du göra en ungefärlig beräkning av hur mycket skatt du betalar totalt och hur den skatten används.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.