Prissättning

Senast uppdaterad: 2023-08-17

I en marknadsekonomi sätts priser genom utbud och efterfrågan. Priser som får sättas fritt bidrar till att skapa effektiva marknader. Den fria prissättningen påverkas av konkurrens, kostnader för produktion, och andra faktorer som påverkar utbud och efterfrågan.

På en perfekt konkurrensutsatt marknadmarknad: kommer priset på en vara eller tjänst att närma sig dess marginella kostnadkostnad:, vilket är den extra kostnaden för att producera en ytterligare enhet av produkten. Detta beror på att säljarna på en perfekt konkurrensutsatt marknadmarknad: inte kan sätta ett högre pris än sina konkurrenter, eftersom kunderna då skulle välja att köpa från andra säljare som erbjuder lägre priser.

I en marknadsekonomimarknadsekonomi: kan priset på varorvaror: och tjänstertjänster: också påverkas av offentlig reglering, skatter och subventioner. Staten kan exempelvis ta ut högre skatter på varorvaror: som anses vara skadliga för miljön eller samhället.

Prisbildning är en viktig del av marknadsekonomin och är en central faktor i beslut som konsumenter och producenter tar. Till exempel kan ett högt elpris få konsumenter att köpa mer energieffektiva produkter. På samma sätt gör ett högt elpris att investeringar i vindkraftverk eller solceller blir mer lönsamma. Priset fungerar alltså som en signal till både konsumenter och producenter.

Vad är ett pristak och prisgolv?

Pristak och prisgolv är begränsningar av vilka priser som tillåts på en viss vara eller tjänst.

• Ett pristak är den högsta prisnivån som tillåts på en viss vara eller tjänst. Det innebär att priset inte får överskrida den fastställda nivån, även om det finns en högre efterfråganefterfrågan: på produkten eller tjänsten. Pristak används ibland som ett sätt att försöka förhindra prishöjningar på varorvaror: och tjänstertjänster: som anses vara nödvändiga för allmänheten, som till exempel el, vatten eller mediciner. Som förklaras nedan kan dock pristak leda till brist på varorvaror:.
• Ett prisgolv är istället den lägsta prisnivån som tillåts på en viss vara eller tjänst. Det innebär att priset inte får sänkas under den fastställda nivån, även om det finns en lägre efterfråganefterfrågan: på produkten eller tjänsten. Prisgolv används ibland som ett sätt att säkerställa att producenter får en lägsta nivå av intäkter för varorvaror: eller tjänstertjänster: som anses nödvändiga att producera i en viss mängd inom landet, som till exempel livsmedel. Det (för) höga priset riskerar dock att leda till en överproduktion av varan.

Både pristak och prisgolv kan alltså användas av regeringar eller myndigheter för att reglera marknadspriser på varorvaror: eller tjänstertjänster:.

Vilken effekt kan ett pristak eller prisgolv få?

Ett pristak kan ha en effekt på marknaden genom att begränsa priset på en vara eller tjänst till en viss nivå. Detta kan göra varan eller tjänsten mer överkomlig för konsumenter och kan leda till ökad efterfråganefterfrågan: på produkten. Det kan också begränsa de potentiella vinsterna för säljare eller producenter på marknaden och kan påverka tillgången på produkten. I digrammet nedan visas ett exempel med pristak vilket leder till en högre efterfråganefterfrågan: än utbudutbud:. Det motsatta förhållandet gäller vid prisgolv.

Utbud och efterfrågan med pristak

Källa: Exempel utifrån egna beräkningar

Både pristak och prisgolv kan ha olika effekter på marknaden beroende på varan eller tjänsten, efterfråganefterfrågan:, konkurrenskonkurrens: och andra faktorer som påverkar prissättningen. Det är viktigt att notera att pristak och prisgolv är regleringsåtgärder som får konsekvenser för marknaden och dess aktörer. Historiska exempel visar att prisreglering är komplicerat och tenderar att sätta prissignalen ur spel, vilket kan leda till oförutsägbar snedvridning och omfördelning i ekonomin.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.