Pengar
Senast uppdaterad: 2023-08-17
Vad är pengar? Pengar finns överallt och påverkar allt och alla. Trots pengarnas påverkan kan det vara svårt att förstå både vad pengar är och var de kommer från. Nedan så reder vi ut hur det ligger till.
När man tänker på pengarpengar: tänker många framförallt på sedlar och mynt men faktum är att kontanter utgör en ytterst liten del av alla pengarpengar: som är i omlopp i samhället, endast 1,3 procent under mars 2023. Den här utvecklingen har gått allt snabbare i takt med digitaliseringen och det kan göra att det känns ännu svårare att ta till sig vad pengarpengar: är och varför man ska ha förtroende för pengarpengar: som betalningsmedel. PengarPengar: har framförallt tre funktioner: dels så ska pengarpengar: fungera som ett betalningsmedel, pengarpengar: ska också fungera som en räkneenhet (i Sveriges fall kronor) samt så ska de vara en värdebevarare vilket innebär att pengarpengar: går att spara och använda i framtiden.
Idag bygger pengars funktion som värdebevarare och betalningsmedel framförallt på förtroende. Vad förtroendet i Sverige och många andra länder bygger på har skiftat genom historien, länge var pengarna uppbackade av ädelmetaller såsom guld för att trygga värdet av vad en krona var värd. Det här systemet har bytts ut och idag bygger istället det svenska förtroendet för pengarpengar: på Riksbankens uppdrag att säkerställa en stabil utveckling av värdet på våra pengarpengar:. Det finns inget uppdrag för hur mycket pengarpengar: som ska finnas i samhället utan istället använder sig RiksbankenRiksbanken: av det som kallas reporäntanreporäntan: för att både kontrollera värdeutvecklingen på pengarpengar: samt mängden pengarpengar: i samhället. ReporäntanReporäntan: och räntor i allmänhet kan ses som ett pris på pengarpengar:, men hur bidrar den till att skapa eller minska mängden pengarpengar:? Först och främst kan man dela upp pengarpengar: i centralbankspengar och affärsbankspengar. Centralbankspengar är pengarpengar: som ges ut av RiksbankenRiksbanken: medan affärsbankspengar snarare kan ses som pengarpengar: som banken är skyldiga oss, en så kallad fordran som privata aktörer har mot banken.
Merparten av alla affärsbankspengar skapas i samband med långivning från olika privata banker, det kan exempelvis handla om en person som behöver pengarpengar: till att köpa en bostad. I diagrammet ovan går att se hur hushållens lån från finansbolag, banker och finansbolag med mera utvecklats över tid. Den årliga tillväxttakten av hushållens lån var i mars 2023 2,3 procent.
Centralbankens roll i utlåningen är att ofta agera vad som brukar kallas för "bankernas bank". Det innebär i praktiken att istället för att varje privat bank ska ha konton hos varandra eller att privatpersoner ska ha konton i flera banker så kan man ta hjälp av RiksbankenRiksbanken: som en tredje part för att genomföra transaktioner. Privata banker lånar då pengarpengar: av RiksbankenRiksbanken: till priset av reporäntanreporäntan: som RiksbankenRiksbanken: erbjuder, RiksbankenRiksbanken: överför då pengarpengar: i sin tur till den andra privata banken. På så vis har pengarna då kunnat transporteras från köparen till säljaren. Om priset (styrräntan) för att låna pengarpengar: för den privata banken är väldigt högt kan den då bli mindre angelägen att vilja låna ut pengarpengar: och på vis brukar man beskriva styrräntan som ett medel för att gasa eller bromsa ekonomin. Det finns även andra sätt för RiksbankenRiksbanken: att påverka mängden pengarpengar: i samhället. Under coronapandemin diskuterades exempelvis fenomenet "helikopterpengar" flitligt vilket innebär att RiksbankenRiksbanken: helt enkelt trycker upp mer pengarpengar: för att sedan sprida vidare till allmänheten.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.