Inflation

Senast uppdaterad: 2024-10-16

Inflationen enligt KPIF uppgick till 1,1 procent i september. Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-EX) var 2,0 procent i september, vilket är en nedgång från 2,2 i augusti. Inflationsförväntningarna för KPIF är 1,7 procent om ett år.

Vad är inflation?

InflationInflation: innebär att priserna stiger så att man kan köpa färre varorvaror: och tjänstertjänster: för samma mängd pengarpengar:. Motsatsen till inflationinflation: kallas för deflationdeflation: och innebär att priserna istället sjunker. Blir en sådan situation ihållande kan det få stora negativa konsekvenser på ekonomin.

InflationInflation: mäts genom att räkna ut hur mycket konsumentpriserna har ökat under en 12-månadersperiod. Om inflationen är 2 procent innebär det att konsumentpriserna är 2 procent högre än de var för 12 månader sedan. Vilka konsumentpriser som bidragit till inflationen går att se i diagrammet Bidrag till inflationen mätt som KPI.

Undersökningar om konsumentpriser görs av Statistiska centralbyrån (SCBSCB:) som varje månad publicerar nya siffror om hur priserna utvecklas. Utvecklingen sammanfattas i Konsumentprisindex, KPIKPI:. Rent praktiskt undersöker de inte priserna för alla varorvaror: och tjänstertjänster: som vi konsumerar utan de gör ett urval av så kallade representantvaror. Varorna viktas sedan för att avspegla hur stor del av vår konsumtion de utgör. Man kan tänka på det som ett pris på en korg av varorvaror: som svenskarna brukar konsumera.

Inflationstakten mätt som 12-månadersförändringen av KPIKPI: har tidigare varit det mest använda inflationsmåttet. I september 2017 bytte RiksbankenRiksbanken:, som har till uppgift att styra inflationen, till att använda inflationen enligt KPIFKPIF: som målvariabel för penningpolitikenpenningpolitiken:. Skillnaden mellan måtten är att KPIFKPIF: tar bort effekterna av ändrade bostadsräntor, vilket kan vara bättre när man utvärderar effekterna av penningpolitikenpenningpolitiken:. Skälet till det är att bostadsräntor brukar följa styrräntan och därför uppstår en kortsiktig effekt på inflationen vid ränteförändringar som man ofta vill bortse från. Inte minst eftersom denna effekt går i ”fel” riktning. Om RiksbankenRiksbanken: exempelvis sänker räntan för att få upp inflationstakten kan KPIKPI:-inflationen initialt sjunka på grund av att bostadsräntorna blir lägre. Av den anledningen blir det ur ett penningpolitiskt perspektiv tydligare att använda sig av KPIFKPIF:. Riksbankens mål är att inflationen enligt KPIFKPIF: ska uppgå till 2 procent.

Inflationen historiskt

Studerar man utvecklingen över tid är det tydligt att inflationen följt en betydligt lugnare bana sedan mitten av 1990-talet än vad som var fallet tidigare. Dels varierar inflationen mindre, dels har den varit betydligt lägre. Att stabiliteten har ökat beror i hög grad på att man införde ett mål för inflationen, men även andra faktorer har bidragit. RiksbankenRiksbanken: har till exempel också blivit mer självständig gentemot riksdag och regering, vilket har gett ökad trovärdighet till inflationsmålet. En annan faktor som bidragit är att lönebildningen fungerat betydligt bättre än under 1970- och 80-talen. Inte minst tack vare Industriavtalet (1997) som har inneburit att det är den internationellt konkurrensutsatta tillverkningsindustrin som anger hur mycket lönekostnaderna får öka även i andra branscher. Genom att industrin på så vis sätter ” märket ” har man kunnat undvika inflationsdrivande löneökningar .

Sett till de senaste åren har inflationstrycket varit lågt och RiksbankenRiksbanken: har därför bedrivit en mycket expansiv penningpolitik för att inflationen ska ligga stabilt på 2 procent. Det har satt tryck på kronan som försvagades påtagligt under åren fram till coronakrisen. Under coronakrisen 2020 föll inflationen kraftigt och låg nära noll. Sedan början av 2021 har den dock stigit och ligger nu istället över målet.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.