Utbildningsnivån ökar inte – tuff arbetsmarknad väntar

Publicerad: 2019-10-15

Sett till hur stor andel av befolkningen som påbörjat gymnasiet har Sveriges utbildningsnivå ökat stadigt under många år. Nu har utvecklingen dock stannat av. Om 10 år kan vi vänta oss att var tionde svensk i arbetsför ålder inte påbörjat gymnasiet och att denna siffra därefter inte kommer att sjunka. För dem väntar en tuff arbetsmarknad.

När man mäter utbildningsnivån i ett land gör man det ofta genom att studera hur stor andel av befolkningen som uppnått en viss examensnivå eller påbörjat studier på en viss nivå. För svensk del kan man då konstatera att andelen som har påbörjat en gymnasieutbildning trendmässigt ökat under lång tid. År 2018 hade 89 procent av Sveriges befolkning påbörjat en gymnasieutbildning. Det är betydligt högre än de 63 procent som hade gjort det 1985.

Utvecklingen har drivits av att yngre utbildat sig i högre utsträckning än sina föräldrar. Mycket tyder dock på att denna trendtrend: nu har avstannat. Om inte dagens mönster bryts kommer vi i framtiden att stanna på en nivå om ungefär 90 procent. Detta blir tydligt när man studerar hur andelen som påbörjat gymnasiet har förändrats över tid i en smalare åldersgrupp, 30-35 år. Fram till millennieskiftet steg denna andel år efter år, men därefter har utvecklingen varit platt. Det verkar även vara få som läser in gymnasiet efter 35 år. Det innebär med andra ord att andelen gymnasieutbildade i befolkningen totalt inte kommer att överstiga 90 procent i framtiden.

Ingen förbättring på andra områden

Data ovan utgår från hur många som påbörjat gymnasiet vilket normalt kräver minst ett års studier. Alla som påbörjar gymnasiet fullgör dock inte sina studier. Vissa avbryter utbildningen i förtid, andra går ut utan fullständiga betyg. Dessvärre tyder inte statistiken på att genomströmningen har förbättrats.

För dem som saknar gymnasial utbildningutbildning: väntar inte direkt någon lysande arbetsmarknad. Arbetslösheten i gruppen, 20-64 år, ligger idag över 18 procent. Sysselsättningsgraden är blygsamma 59 procent, att jämföra med drygt 83 bland gymnasialt utbildade. Över tid har arbetslösheten för gruppen ökat och sysselsättningsgraden sjunkit, även under de senaste årens högkonjunkturhögkonjunktur:.

Siffrorna ovan målar en relativt dyster bild. Utbildningsnivån ökar inte längre underifrån och arbetsmarknadenarbetsmarknaden: är tuff för dem som saknar gymnasial utbildningutbildning:. Skillnaderna i arbetsmarknadsutfall jämfört med högre utbildade grupper växer. Detta kommer sätta ett större tryck på den mycket sammanpressade lönestruktur som Sverige har. Det skiljer relativt lite i lönlön: mellan gymnasialt och förgymnasialt utbildade vilket bidrar till ett stort sysselsättningsgap.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.