Hur ser det ut i botten av inkomstfördelningen?

Publicerad: 2017-01-26

Växande klyftor och ojämlikhet har under hösten varit ett allt mer omdiskuterat ämne. Ofta ligger fokus på hur mycket de med toppinkomster tjänar eller hur stora förmögenheter de mest välbärgade har. Hur ser det då ut för de som ligger i botten av inkomstfördelningen?

När man studerar ojämlikhet gör man klokt i att göra skillnad på lönlön: och inkomstinkomst:. Här tittar vi på den disponibla inkomsten som består av faktorinkomster, såsom inkomstinkomst: från arbete och kapitalkapital:, men även positiva transfereringar, exempelvis pension och bidragbidrag:, samt negativa transfereringar, det vill säga skatter. En längre diskussion av förhållandet mellan inkomstspridning, lönespridning och ojämlikhet finns här .

Färre löntagare i botten

För att studera inkomststrukturen kan man dela in hushållen i Sverige efter inkomstdeciler per konsumtionsenhet. Att vikta per konsumtionsenhet innebär att inkomsten viktas för antalet vuxna och barn i hushållet. Då kan man jämföra inkomsterna för singelhushåll med barnfamiljer. Tiondelen med lägst inkomster kallas för decil 1 och tiondelen med högst inkomster för decil 10.

I diagrammet syns ett tydligt mönster där faktorinkomsterna utgör en allt större andel av nettoinkomsten ju högre gruppens disponibla inkomster är. För den tiondel som hade lägst disponibel inkomstdisponibel inkomst:, decil 1, ser vi att endast en femtedel av gruppens inkomster utgörs av faktorinkomster, det vill säga löne- och kapitalinkomster. Resterande 80 procent utgörs av transfereringar såsom ekonomiskt biståndekonomiskt bistånd:, studiemedel eller pension.

Att hushållen med lägst inkomster i så hög grad är beroende av olika typer av transfereringar innebär lite förenklat att man kan öka deras inkomster på två sätt. Antingen ökar man transfereringarna eller så försöker man få fler i arbete. För de som är ålderspensionärer är arbete inget realistiskt alternativ i någon större skala, men för de som befinner sig i utanförskaputanförskap: och är i arbetsför ålderarbetsför ålder: skulle en ökad sysselsättningsysselsättning: innebära stora förbättringar. Inkomsterna i den lägsta decilendecilen: skulle öka. Problemet är att om man istället försöker öka inkomsterna genom att höja ingångslönerna riskerar man att få motsatt effekt på sysselsättningen. Trösklarna höjs då och det blir svårare för just denna grupp att gå från bidragsförsörjning till arbete.

Igår publicerade SNS rapporten Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad. Där görs en omfattande analys av hur arbetsmarknadenarbetsmarknaden: fungerar för marginaliserade grupper som kan väntas ha förhållandevis låga inkomster. Rapporten finns att ladda ner här

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.