Ekonomifakta

Färre äldre jobbar

Publicerad: 2017-02-15

Vi lever allt längre och mer hälsosamma liv än tidigare. Det gör att vi kan arbete längre och kanske måste vi det för att upprätthålla samma nivå på välfärdstjänster och välstånd även i framtiden. De senaste året har det dock blivit mindre vanligt att äldre arbetar, både antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden har fallit.

Utmaningen med en åldrande befolkning har varit känd länge. Den så kallade demografiska försörjningskvoten, som visar hur många personer någon i ålder 20-64 måste försörja, väntas fortsätta öka. Främsta anledningen är att vi lever längre och att behoven hos gruppen äldre därmed blir större.

En god trendtrend: som sammanfallit med bättre hälsa är att allt fler äldre stannar kvar på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: längre. Både antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden har stigit för personer mellan 65-74 år, vilket givetvis är positivt för den enskilde. Ett längre arbetsliv innebär inte minst en högre pension och en ökad levnadsstandard. Även för samhällsekonomin är detta mycket positivt. Äldre som stannar kvar i yrkeslivet bidrar med fler arbetade timmar i ekonomin men kanske framförallt med kompetenskompetens: och arbetslivserfarenhet som inte enkelt kan ersättas genom att istället anställa en ung person.

Kurvan vänder nedåt

Sedan 2005 har sysselsättningsutvecklingen för äldre varit god och antalet sysselsatta har ökat med 100 000 personer. Det har inneburit att sysselsättningsgraden har stigit från 10,1 till 15,8 procent. Tyvärr ser det nu ut som att den goda trenden för äldre på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: kan ha brutits. Under de senaste åren har andelen sysselsatta i gruppen minskat. Under både 2015 och 2016 sjönk sysselsättningsgraden.

Loading

Utifrån denna statistik går det dock inte att definitivt slå fast att trenden har vänt för gruppen. Sysselsättningsgraden föll exempelvis även 2013 för att sedan rekylera och stiga igen under 2014. Den senaste nedgången kan således vara tillfällig. Dock kan det sägas att gruppen 65-74 är väldigt okänslig för konjunktursvängningar, vilket kan ses i diagrammet ovan då sysselsättningsgraden stiger över åren 2008-2009 samtidigt som den föll i alla andra grupper under finanskrisen.

Skatteregler påverkar

Under de senaste 10 åren har det skett ett antal skatteförändringar som troligtvis påverkat äldres vilja att fortsätta arbeta. I huvudsak har detta varit stimulerande åtgärder som sänkningen av arbetsgivaavgiften år 2007 och införandet att det förstärkta jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: samma år. Det gav positiva effekter på sysselsättningen enligt IFAU:s studie år 2012.

Därefter är det främst grundavdraget för äldre som höjts och detta verkar snarare i motsatt riktning. Förra året genomfördes dock en större förändring som inte lär går obemärkt förbi. Arbetsgivaravgiften höjdes med 6,15 procentenheter vilket ganska tydligt gjorde det dyrare att anställa äldre. Det är förstås inte omöjligt att den senaste nedgången i sysselsättningsgrad har något att göra med den skattehöjningen.

Det är dock svårt att med någon större exakthet reda ut hur de olika skatteförändringarna spelat in på utvecklingen i närtid. Däremot står det klart att det inte är någon demografisk förändring som drivit på. Medelåldern för gruppen ligger tämligen konstant kring 69 och är inte korrelerad med sysselsättningsgraden.

Inte heller kan det sägas att arbetsmarknadenarbetsmarknaden: fungerar sämre i stort; för alla andra åldersgrupper har andelen sysselsatta ökat under det senaste året. För dessa spelar konjunkturen en större roll, främst för unga som i regel står längre från arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.

Loading

Framtida analyser kommer förhoppningsvis att kasta ljus över varför sysselsättningsgraden nu sjunker. Klart är dock att utvecklingen går åt fel håll. För samhällsekonomin är det bra om vi kan behålla våra seniora medarbetare längre och tar tillvara på deras kompetenskompetens:.

av Christian Holmström

Publicerad: 2017-02-15

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.