Vad kostar en sjukskrivning?

Publicerad: 2016-04-20

Sjukskrivningarna ser ut att följa en uppåtgående trend. För att minska långtidssjukskrivningarna vill regeringen lägga över 25 procent av betalningsansvaret på arbetsgivarna efter den 90:e sjukdagen. För enskilda arbetsgivare kan reformen bli dyr, framförallt om arbetsplatsen drabbas av fler än en sjukskrivning.

Sjukskrivningarna har börjat klättra uppåt. Trots att sjuktalen fortfarande ligger lågt historiskt sett är trenden oroväckande, framförallt inom offentlig sektoroffentlig sektor:. För att hindra den illavarslande utvecklingen vill regeringen få arbetsgivarearbetsgivare: att jobba mer med förebyggande insatser och rehabilitering och har därför lagt ett förslag om medfinansiering, så kallad hälsoväxling. Den föreslagna lagen innebär att arbetsgivaren skulle stå för 25 procent av sjukpenningen efter den 90:e sjukdagen för summor som överstiger 33 500 kronor om året. Som kompensation för den potentiellt högre kostnaden minskas arbetsgivaravgiften med 0,16 procentenheter. I kronor räknat innebär det en sänkning med ungefär 45 kronor i månaden för en anställd med medianlönmedianlön:.

Vad kostar en sjukskrivning?

Både med och utan medfinansiering uppstår kostnader när en anställd blir långtidssjukskriven. Produktionsbortfall, administration, utökade arbetsuppgifter för kollegor och eventuell rekrytering av vikarie tar tid och kostar pengarpengar:. Dessutom betalar arbetsgivaren sjuklön på knappt 80 procent av lönen under dag 2-14 av ett sjukfall. Från dag 15 övergår ansvaret för sjukpenningutbetalningarna till Försäkringskassan men det är fortfarande arbetsgivarna som står för tillströmningen av resurser till sjukförsäkringssystemet. En stor del av arbetsgivaravgiften är öronmärkt som sjukförsäkringsavgift. Utöver detta finns det redan i dagsläget överenskommelser i kollektivavtalkollektivavtal: där arbetsgivaren förbinder sig till att kompensera den anställde för inkomstbortfall på upp till 90 procent av lönen under en längre period.

Hur mycket arbetsgivaren skulle behöva betala om lagen om hälsoväxling blir verklighet beror på när under året sjukskrivningen påbörjas och hur länge den pågår. Det scenario där arbetsgivaren skulle behöva betala som mest är om en anställd vid årets början har varit sjukskriven i exakt 90 dagar och att sjukskrivningen fortsätter året ut. Under sjukdag 91-365 får arbetstagaren nästan 80 procent av lönen i sjukpenning, därefter sänks ersättningsnivån till 75 procent. Av detta ska arbetsgivaren enligt förslaget betala 25 procent, dock med ett fribelopp på 33 500 kronor per år. Räknat på en medianlönmedianlön: på 28 000 kronor i månaden blir arbetsgivarens totala årskostnad nästan 30 000 kronor. För att reformen ska vara kostnadsneutral på företagsnivå, det vill säga att arbetsgivaren tjänar lika mycket på sänkningen av arbetsgivaravgiften som det kostar om en anställd blir sjukskriven, krävs det att företaget har minst 57 anställda med medianlönmedianlön:.

Vad kostar två sjukskrivningar?

Fribeloppet på 33 500 kronor per år gäller på företagsnivå. Ett företagföretag: där två anställda sjukskrivs börjar betala sjukpenning när den sammanlagda sjukpenningkostnaden överstiger 33 500 kronor. I ett företagföretag: där två personer med medianlönmedianlön: är sjukskrivna vid årets början nås fribeloppsgränsen redan i april. Om båda sjukskrivningarna fortsätter resten av året blir den totala kostnaden för arbetsgivaren drygt 93 000 kronor. För tre sjukskrivna är kostnaden uppe i nästan 157 000 kronor på ett år. För att reformen ska gå jämnt ut om två personer sjukskrivs behöver företaget ha minst 176 anställda. För tre sjukskrivningar krävs det att det arbetar 295 medianinkomsttagare i företaget.

Exemplen ovan beskriver den maximala kostnaden som en arbetsgivarearbetsgivare: kan komma att behöva betala på ett år. De flesta arbetsgivarearbetsgivare: kommer troligtvis inte att komma upp i denna kostnadkostnad: men osäkerheten kring kostnaden kan få reella effekter. ArbetsgivareArbetsgivare: kan börja dra sig för att anställa eftersom fler anställda innebär att risken att drabbas av ett eller flera sjukfall ökar. För personer med tidigare sjukdomshistoria kan lagen bli extra problematisk då de kan uppfattas som mer riskabla rekryteringar. På sikt kan det leda till att utanförskapet permanenteras för personer som redan i dagsläget har svag anknytning till arbetsmarknadenarbetsmarknaden:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.