Vad händer efter etableringsuppdraget?

Publicerad: 2016-04-29

140 000 personer väntar på att få sin asylansökan prövad. I Migrationsverkets senaste prognos beräknas det komma 60 000 fler asylsökande i år. I takt med att fler får uppehållstillstånd kommer antalet personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag att öka, men för 95 procent av de inskrivna leder etableringsuppdraget inte till jobb.

Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är till för att flyktinginvandrare som nyligen fått uppehållstillstånd ska få hjälp att komma in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: och i samhällslivet. En individuell etableringsplan ska upprättas tillsammans med Arbetsförmedlingen inom två månader efter att uppehållstillstånd beviljats där SFI-undervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering ska ingå. Deltagarna är flyktinginvandrare mellan 20 och 64 år. Även anhöriga till flyktingar som fått uppehållstillstånd de senaste sex åren samt 18-19 åringar som saknar föräldrar i Sverige har rätt till en etableringsplan och att delta i etableringsuppdragetetableringsuppdraget:.

I takt med att flyktinginvandringen till Sverige har ökat har antalet personer i etableringsuppdragetetableringsuppdraget: blivit fler. I februari deltog drygt 55 000 personer. Man stannar dock bara kvar i etableringsuppdragetetableringsuppdraget: under en begränsed period. Efter två år avslutas etableringsplanen oavsett utfallet av insatsen. För de flesta är utfallet inte jobb.

5 procent i arbete

Tre månader efter att etableringsplanen avslutats har bara fem procent lyckats få ett arbete utan stöd. Svårast är det för personer som saknar gymnasieutbildning. Av dem har bara fyra procent ett jobb utan stöd efter tre månader. Av lågutbildade kvinnor går bara två procent vidare till icke-subventionerade jobb.

Vad gör de andra?

Av de som inte har ett vanligt arbete 90 dagar efter avslutad etableringsplan är den vanligaste sysselsättningen att delta i olika arbetsmarknadspolitiska programarbetsmarknadspolitiska program:, så som arbetsträning eller förberedande utbildningutbildning:. En femtedel av etableringsdeltagarna övergår till subventionerade anställningar, en mindre andel påbörjar studier och några återstår som arbetslösa. Många, framförallt lågutbildade kvinnor, hamnar i gruppen ”övriga”. Antingen lämnar de arbetskraften eller så upphör kontakten med Arbetsförmedlingen av andra orsaker.

Trots att personer med högre utbildningutbildning: har lättare att etablera sig på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: än personer med mer begränsad utbildningutbildning: behöver lejonparten av de som deltagit i etableringsuppdragetetableringsuppdraget: ytterligare insatser efter att etableringsfasen har upphört. Särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: är det för lågutbildade, i synnerhet kvinnor. Då nästan hälften av de som är inskrivna i etableringsuppdragetetableringsuppdraget: saknar gymnasiekompetens blir det tydligt att integrationsutmaningen sträcker sig långt längre än till de 55 000 personer som i dagsläget deltar i etableringsinsatser.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.