Årets Gymnasiepejl redovisar resultat på kommunnivå istället för skolenhet som tidigare. Anledningen bakom förändringen är statistikmyndigheten SCB:s beslut om en reviderad sekretesspolicy. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Kammarrätten i Göteborg bedömde i ett avgörande under december 2019 att uppgifter hos SCB om fristående skolors genomströmning, betygssättning och sammansättning av elever omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § Offentlighets- och sekretesslagen till skydd för den enskilde huvudmannen. Möjligheten att följa upp elevers resultat utifrån deras koppling till skolenheter har därmed begränsats.
Etableringsgrad
Etableringsgraden redovisas enligt SCB:s etableringsmått. Det finns totalt sex undergrupper varav den högsta, Etablerad ställning på arbetsmarknaden, är det mått som redovisas på Gymnasiepejl. Här inkluderas enbart personer som haft en arbetsinkomst om minst 217 100 kronor under 2021, varit sysselsatta i november enligt sysselsättningsregistrets definition och inte haft förekomst av arbetslöshet under året eller studerat vid högskola.
I SCB:s etableringsmått finns även undergrupperna Osäker ställning på arbetsmarknaden, Svag ställning på arbetsmarknaden, Utanför arbetsmarknaden, Högskolestuderande och Övriga studerande. Dessa är ömsesidigt uteslutande
Medianinkomst
Medianinkomsten redovisas med hjälp av SCB:s variabel Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar. Förutom kontant bruttolön och inkomst av aktiv näringsverksamhet ingår även inkomster från sjukpenning, havandeskapspenning, smittbärarpenning, sjuklönegaranti, skattepliktig arbetsskadeersättning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning för vård av barn, närståendepenning och rehabiliteringsersättning i måttet. Inkomsten redovisas dock enbart när kontant bruttolön eller inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än noll.
Medianinkomsten mäts bland personer som slutat gymnasiet med studiebevis om minst 2500 poäng och har en etablerad ställning på arbetsmarkanden. Inkomsten justeras inte upp till heltidsersättning.
Medianinkomsten ska inte ses som en garanterad inkomstnivå efter avslutade studier och inte heller misstas för genomsnittlig lönenivå bland de som är etablerade på arbetsmarknaden.
Skolor och program
Programmen som redovisas i Gymnasiepejl följer den nya programstruktur som gäller efter gymnasiereformen 2011 (GY11).
Tidigare år har programmen som redovisats följt den äldre programstrukturen. I det nedladdningsbara excel-underlaget finns resultat med längre uppföljningsperioder och det är viktigt att observera att programmen här skiljer sig åt. Gymnasiereformen innebar förändring och omorganisering av gymnasieskolan som gör att tidigare program har ändrats eller lagts ned. Direkta jämförelser mellan program före och efter reformen ska göras med försiktighet. Längre ned på den här sidan får du vägledning i de förändringar som skett på programnivå.
Elever
I Gymnasiepejl redovisas enbart resultat för elever med studiebevis om minst 2500 poäng efter avslutade studier 2018 och 2020. Observera att utfallen på ett och tre år berör olika elevkullar. Är det för få elever som avslutat ett program med studiebevis prickas resultatet enligt SCB:s sekretessregler.
Sekretess
För att skydda den personliga integriteten prickas resultat som berör för få personer enligt SCB:s sekretessregler. Det innebär att resultat över etableringsgrad, medianinkomst och/eller studerande kan prickas och visas som ej tillgängligt (e/t) i tabellen om resultatet rör för få elever.
Saknas resultat helt för en skola eller ett program kan detta även bero på att de inte existerar under det valda året. Dessa visas också som ej tillgängligt (e/t).
Tidigare och nuvarande gymnasieprogram
Gymnasieskolans program och skolenheters organisation har förändrats över tid. Exempelvis gäller en ny läroplan (Gy2011) från 2011/2012. I och med det nya systemet har program förändrats, nya har tillkommit och andra har lagts ned. Kursplaner har även justerats och direkta jämförelser mellan program ska därför göras med försiktighet. Här nedanför får du vägledning i förändringarna inom respektive inriktning.
Barn- och fritidsprogrammet
Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids- och friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom dessa områden.
Bygg- och anläggningsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom något av bygg- och anläggningsbranschens yrken, till exempel som anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, byggnadsarbetare, byggnadsmålare eller plåtslagare.
I dag har programmet fem inriktningar: (1) anläggningsfordon, (2) husbyggnad, (3) mark och anläggning, (4) måleri samt plåtslageri.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Ekonomiprogrammet
Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst ekonomi, juridik och andra samhällsvetenskapliga områden.
Elever som läser ekonomprogrammet kan välja mellan två inriktningar: (1) ekonomi och (2) juridik.
El- och energiprogrammet
El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med automatiserade produktionssystem, system för energi-, miljö- och vattenteknik eller dator- och kommunikationssystem, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation.
Det nya el- och energiprogrammet har i dag fyra inriktningar: (1) automation, (2) dator- och kommunikationsteknik, (3) elteknik och (4) energiteknik.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Estetiska programmet
Estetiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst de konstnärliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.
Programmet har idag fem inriktningar: (1) bild och formgivning, (2) dans, (3) estetik och media, (4) musik och (5) teater.
Fordons- och transportprogrammet
Fordons- och transportprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel fordonsmekaniker, billackerare, reservdelsspecialist eller yrkesförare.
Programmet har i dag fem inriktningar: (1) godshantering, (2) karosseri och lackering, (3) lastbil och mobila maskiner, (4) personbil och (5) transport.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Försäljnings- och serviceprogrammet ( tidigare handels- och administrationsprogrammet)
Försäljnings- och serviceprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med försäljning, kommunikation, marknadsföring och service inom handelsbranschen.
Försäljnings- och serviceprogrammet har inga inriktningar. Programmet kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Hantverksprogrammet
Hantverksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom floristyrket, frisörbranschen, snickeribranschen, textilbranschen eller inom det valda hantverket.
Nu finns istället fem inriktningar att välja mellan: (1) finsnickeri (2) florist, (3) frisör, (4) textil design och (5) övriga hantverk.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Hotell- och turismprogrammet
Hotell- och turismprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell-, konferens- och turismnäringen.
Hotell- och turismprogrammet har inga inriktningar men programmet ger möjlighet till specialisering inom ramen för programfördjupningen. Programmet ska ge eleverna fördjupade kunskaper i service och bemötande samt förmåga att planera och genomföra olika typer av arrangemang. Programmet kan leda till arbete inom besöksnäringens olika yrkesområden.
Programmet kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Humanistiska programmet
Humanistiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst humaniora men även inom samhällsvetenskap. Humanistiska programmet har två inriktningar: (1) kultur och (2) språk.
Industritekniska programmet
Industritekniska programmet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom områden som processinriktad eller maskinell materialbearbetning och produktframställning, driftsäkerhet och underhåll samt svetsning och annan sammanfogning.
Det finns fyra inriktningar att välja mellan: (1) driftssäkerhet och underhåll, (2) processteknik, (3) produkt- och maskinteknik och (4) svetsteknik.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Naturbruksprogrammet
Naturbruksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom naturbrukssektorn med djurvård, hästhållning, lantbruk, naturturism, skogsbruk eller trädgård. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom naturvetenskap, främst med koppling till naturbruk.
I dag finns det sex inriktningar att välja mellan: (1) djurvård, (2) hästhållning, (3) lantbruk, (4) naturtursim, (5) skogsbruk och (6) trädgård .
Naturvetenskapsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst naturvetenskap, matematik och teknik men även inom andra områden.
Programmet har två inriktningar: (1) naturvetenskap och (2) naturvetenskap- och samhälle.
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom restaurang- och livsmedelssektorn, till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror. Programmet har två inriktningar: (1) bageri och konditori, och (2) kök och servering.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Samhällsvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom ett samhällsvetenskapligt område. Programmet har i dag tre inriktningar: (1) beteendevetenskap, (2) medier, information och kommunikation och (3) samhällsvetenskap.
Teknikprogrammet
Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och naturvetenskap men även inom andra områden.
Idag finns det fem inriktningar att välja mellan: (1) design- och produktutveckling, (2) informations- och medieteknik, (3) produktionsteknik, (4) samhällsbyggande och miljö, och (5) teknikvetenskap.
VVS- och fastighetsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl- och värmepump, ventilation eller VVS.
Programmet har fyra inriktningar: (1) fastighet, (2) kyl- och värmepumpsteknik, (3) ventilationsteknik och (4) VVS.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.
Vård- och omsorgsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Vård- och omsorgsprogrammet har inga inriktningar, men programmet ger möjlighet till val av ytterligare kurser inom ramen för programfördjupningen. Programmet kan leda till arbete inom hälso- och sjukvård samt inom socialtjänst.
Programmet kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
De kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan ingår i programmet.