Artikel

Kampen om spetskompetensen

Publicerad 2012-02-10 av Fredrik Carlgren

Konkurrensen om spetskompetensen är stenhård mellan länder som vill kalla sig forskningsnationer. Ett vapen i kampen om de skarpaste hjärnorna är att ge skattelättnader till utländska experter.

För alla länder som vill kalla sig kunskaps- och forskningsnationer gäller det att hålla sig attraktiva för Arbetskraft:arbetskraft med spetskompetens. Dessa personer är i hög grad aktiva på en helt internationell arbetsmarknad och för att lyckas rekrytera dem måste Arbetsgivare:arbetsgivare kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor. En del av dessa villkor utgörs naturligtvis av hur hög Lön:lön Arbetsgivare:arbetsgivare i olika länder är beredda att betala. En annan del utgörs av hur mycket lönen beskattas.

25 procent skattefritt

En rad länder, företrädelsevis länder med hög skatt för höginkomsttagare, har därför infört särskilda skattelättnader för utländska experter och nyckelpersoner. Sådana system finns till exempel i Danmark, Nederländerna och Sverige. Enligt KPMG är det också dessa tre länder som har högst Marginalskatt:marginalskatt för höginkomsttagare.

Sverige, som toppar KPMG:s lista över världens högsta marginalskatter, har haft en särskilt expertskatt sedan 2001. Alla som ansöker och kvalificerar sig för expertskatten får sedan dess undanta 25 procent av sin Inkomst:inkomst från skatt. Dessutom behöver arbetsgivaren inte betala Arbetsgivaravgift:arbetsgivaravgift på den skattebefriade delen av lönen.

Betydligt färre än i Danmark

Detta kanske låter som en god idé, men det finns självklart invändningar. En del av kritiken handlar om skattelättnaden som sådan; att samma Lön:lön, för samma typ av arbete, beskattas helt olika enbart beroende på vilken nationalitet den anställde har. Huvuddelen av kritiken är dock av ett helt annat slag, nämligen att expertskatten inte är tillräckligt effektiv på att locka hit utländsk spetskompetens.

Ser man till siffrorna över antal beviljade ansökningar om expertskatt är det lätt att ha förståelse för sådan kritik. Totalt rör det sig faktiskt inte om mer än omkring 300 beviljade ansökningar per år. Eftersom expertskatten är begränsad till maximalt tre år innebär det att vi i dagsläget inte har fler än cirka 1 000 utländska experter som har dessa skattelättnader. Detta kan jämföras med Danmark där över 3 800 anställda betalar expertskatt.

Nya regler i år

I ett försök att råda bot på detta problem och öka inflödet av utländska experter har Sverige från och med i år infört en förenkling i skatten. Förenklingen innebär att utländska Arbetstagare:arbetstagare automatiskt kvalificerar sig för expertskatten om de tjänar mer än två Prisbasbelopp:prisbasbelopp i månaden. I år motsvarar det en månadslön på 88 000 kronor. Tidigare fanns ingen sådan beloppsgräns i det svenska systemet utan varje ansökan prövades helt individuellt utifrån olika kompetenskriterier, vilket naturligtvis är en betydlig mer omständlig och långsam prövning.

Regeringen bedömer att antalet anställda med expertskatt kommer att bli fler än tre gånger så många som de är idag, till följd av de förenklade reglerna. I så fall skulle vi komma upp i ungefär samma antal som i Danmark. Men eftersom den anställde måste tjäna minst 88 000 kronor i månaden för att bli aktuell för den förenklade ansökningen, kommer denna förändring i första hand beröra personer på ledande positioner i stora Företag:företag. Vanliga forskare, utan chefsbefattningar, kommer sällan upp i sådana löner och kommer därför heller inte beröras av de förenklade reglerna. Istället kommer de att även fortsättningsvis bedömas enligt den mer invecklade individuella kompetensprövningen.

Så även om de förenklade reglerna kan ge ett ökat inflöde av en viss grupp experter, nyckelpersoner och chefer i stora Företag:företag, är frågan om de kommer ha någon större effekt på antalet utländska forskare i Sverige. Idag är det endast omkring 150 utländska forskare som betalar expertskatt i Sverige. Motsvarande antal för Danmark är fler än 1 600 forskare. Och då ska man komma ihåg att den svenska ekonomin är betydligt större än den danska och självklart minst lika beroende av avancerad kunskap.