Kärnkraften på frammarsch
Publicerad: 2007-01-26
En säker, ekonomisk och miljömässigt hållbar tillgång på energienergi: är en grundförutsättning för välståndvälstånd: och tillväxttillväxt:. EUEU:-kommissionenkommissionen: uppmanade nyligen medlemsländerna att radikalt sänka sina koldioxidutsläpp. För att uppnå detta måste användningen av fossila bränslenfossila bränslen: bytas ut mot andra energikällor. Kärnkraften ses som ett alternativ och stora investeringar görs i Europa för att möta framtidens energibehov.
Rapporter som exempelvis Stern Report och IEA:s senaste World Energy Outlook har med olika siffror pekat mot samma slutsats. Den globala energisituationen är idag inte miljömässigt hållbar samtidigt som energiefterfrågan ökar. Det är framförallt användningen av fossila bränslenfossila bränslen:, såsom olja och kol, och utsläppen av koldioxidkoldioxid: som kommit i fokus. Faktum är att användningen av fossila bränslenfossila bränslen: är en viktig faktor för välståndvälstånd: och tillväxttillväxt: och i många fall svårersättlig.
Den mest realistiska lösningen verkar vara att ytterligare jobba mot en differentierad energimix baserad på bättre och mer välutvecklad teknologi och ytterligare effektivare energianvändning. Ansträngningar ska göras för att energiframställning och energianvändning ska bli renare och effektivare. Frågan är bara hur?
Kärnkraften – en del av lösningen?
EUEU:-kommissionenkommissionen: lade nyligen fram sitt nya program för unionens klimatklimat:- och energipolitik. Där uppmanas EUEU:-länderna att minska sina utsläpp av koldioxidkoldioxid: och andra växthusgaserväxthusgaser: med 20 procent fram till år 2020, räknat från den nivå som var 1990. Ett sätt, enligt KommissionenKommissionen:, att uppnå detta mål är att medlemsländerna satsar stort på teknikutveckling, framförallt inom området för förnyelsebar energiförnyelsebar energi:, samt att utöka kärnenergiproduktionen.
Faktum är att användningen av fossila bränslen är en viktig faktor för välstånd och tillväxt och i många fall svårersättlig.
KommissionenKommissionen: ställer sig positiv till en utökad satsning på kärnkraften både av ekonomiska och miljömässiga skäl. En utökad kärnenergiproduktion anses vara ett steg mot minskade koldioxidutsläpp eftersom kärnkraftproduktion inte släpper ifrån sig några växthusgaserväxthusgaser:.
Ekonomiskt innebär kärnenergiproduktion förvisso högre byggkostnader jämfört med fossila bränslenfossila bränslen:. Däremot är driftkostnaderna avsevärt lägre och svängningar i råmaterialkostnader slår inte alls lika hårt som för fossila bränslenfossila bränslen:, exempelvis olja. Även en blygsam mängd uran kan hålla igång en reaktor under decennier vilket medför att kärnkraften kan tillhandahålla en jämn och ekonomisk grundförsörjning av elektricitet.
Åldrande europeisk maskinpark
Både i Sverige och i Europa spelar kärnkraften en viktig roll i energimixen. Inom EU-27EU-27: finns det sammanlagt 152 reaktorer, uppdelat på 15 medlemsländer. Idag svarar kärnkraften för 30 procent av den totala elproduktionen inom unionen.
Men maskinparken börjar bli föråldrad. Endast ett fåtal av reaktorerna har byggts efter 1980-talet och genomsnittsåldern för ett europeiskt kärnkraftverk är närmare 25 år. Exempelvis är snittåldern på Frankrikes och Litauens reaktorer drygt 20 år. Tyskland har en snittålder på 25 år och för Storbritanniens reaktorer är snittåldern närmare 30 år.
Ett kärnkraftverk har normalt en livslängd på cirka 40 till 60 år. Detta innebär att omfattande uppgraderingar och nyinvesteringar av kärnkraften behöver genomföras de närmaste 20 åren. Syftet med investeringarna skulle vara att säkerställa tillgången av el i Europa, minska importberoendet av fossilt energienergi: och möta den allt ökande energiefterfrågan.
Satsningar i Europa
Rumänien och Bulgarien, EUEU::s senaste medlemsländer, har en liten del kärnkraftkärnkraft: men planerar att utöka. Bulgarien hade fram till slutet av 2006 fyra fungerande reaktorer. Två av dessa stängdes ned i och med inträdet i unionen men återuppbyggs med EUEU:-medel. Rumänien har i dagsläget ett kärnkraftsverk men ytterligare ett är under uppbyggnad. Med dessa två planerar Rumänien att tredubbla sin inhemska elproduktionelproduktion: fram till år 2015.
I Frankrike spelar kärnkraften en stor roll i energimixen och står för drygt 80 procent av elen. Idag förs debatten att ersätta den allt åldrande kärnkraftsparken, med start från 2020, och ställa detta i relation till den globala uppvärmningen. Beslut har fattats om att bygga ett helt nytt kärnkraftverk med driftsstart 2012.
Tjeckien har sedan 2003 startat ett ambitiöst uppgraderingsprogram för sina två kärnkraftverk. Syftet med uppgraderingarna är att förlänga verkens operativa livslängd från 30 till 40 år och öka säkerheten och konkurrenskraften. Finland påbörjade 2005 bygget av ett helt nytt kärnkraftverk med driftsstart 2010-2011. Efter 2011 kommer Finland ha totalt fem kärnkraftverk.
Det finns också en hel del samägande mellan europeiska länder. Som exempel kan nämnas Slovenien och Kroatien delade ägarskap av en kärnkraftsanläggning. I Slovakien, som efter EUEU:-inträdet stängde ner två av sina sex rysktillverkade reaktorer, finns ytterligare exempel på europeiskt samägande. År 2005 såldes 2/3 av Slovenské Elektrárne, landets kraftbolag som ansvarar för kärnkraftsdriften, till Italienska företaget Enel.
Estland, Lettland och Litauen har nyligen bestämt sig för att satsa på kärnkraftkärnkraft:. Samtidigt som Litauen, efter EUEU: inträdet 2004, stängde de två rysktillverkade reaktorerna i Ignalina slöts ett nytt mellanstatligt avtal 2006. Avtalet innefattar ett nytt kärnkraftverk som ska byggas i Litauen för att försörja regionens elbehov.
Sverige har som mest haft 12 reaktorer där den sista nya reaktorn installerades 1985.
Holland och Ungern har också beslutat att investera i sin kärnkraftkärnkraft:. I Holland kommer uppgraderingar att förlänga drifttiden till 2033, under förutsättning att det är ekonomiskt och säkerhetsmässigt hållbart. Ny lagstiftning är på väg där det ska klargöras hur frågan om framtida installationer ska genomföras. I Ungern har stora satsningar gjorts för att förlänga drifttiden med 20 år samt effektivisera energiutfallet från kärnkraften.
Storbritannien har i dagsläget 39 reaktorer på ett tjugotal platser i landet. Ett gammalt kärnkraftverk kommer att stängas helt till 2010. I mitten av 2006 beslöt sig Storbritannien att kärnkraften har en given roll i landets energimix.
Sverige har som mest haft 12 reaktorer där den sista nya reaktorn installerades 1985. Sedan dess har två reaktorer stängts ned och de återstående 10 kommer att inom snar framtid genomgå omfattande moderniseringsprogram, i första hand för att uppgradera kraftutväxlingen.
Nedmonteringar i Europa
Belgien tillkännagav 2004 en ny nationell strategi att fasa ut all kärnkraftkärnkraft: fram till år 2030, med reservation för garanterad framtida säker energiförsörjning. Första kärnkraftverket kommer att stängas 2015. Detta gäller också Spanien som ska minska kärnkraftens andel av elproduktionen, med reservationer för framtida garanterad inhemska tillgången på el. Spanien stängde ner sitt äldsta kärnkraftverk i mitten av 2006.
Tyskland har under kort tid stängt ner två reaktorer, vilket gör att de i dagsläget har 17 funktionella reaktorer. Tyska staten har sedan länge planerat att fasa ut kärnkraften och har kommit överens med ägarna till kärnkraften om ett kvotsystem för hur mycket el som får produceras med ett slutgiltigt stopp om cirka 30 år.
Läs mer:
