Utbud och efterfrågan

Utbudet består av varor eller tjänster som tillverkarna har att erbjuda och vilka priser de kräver samtidigt som efterfrågan består i vad kunderna önskar köpa och hur mycket de vill betala. För att rent praktiskt förstå hur sambandet mellan dessa fungerar så brukar de vanligtvis illustreras grafiskt på det sätt som diagrammet nedan visar.

Vi ser att det finns ett pris (y-axeln) och en kvantitet (x-axeln) av den varan som finns på marknaden och som utbudet och efterfrågan påverkas av. Stiger exempelvis priset går det att anta att färre personer är villiga att köpa varan. Därför är efterfrågan (blåa linjen) lutad nedåt. Tvärtom gäller för utbudet där det antas att om tillverkarna får bättre betalt för sin produkt och priset stiger så kommer de vilja tillverka mer av produkten. Därför lutar utbudskurvan uppåt istället, vilket visar på ett positivt samband.

Punkten där kurvorna korsas benämns vanligtvis som en jämnvikt på marknaden där köparen och säljaren (representerade av efterfrågan och utbudet) kan komma överens om vilket pris som ska gälla samt vilken kvantitet av varan som ska tillverkas. Teorin från nationalekonomin säger att priset kommer att ges av denna jämvikt på marknader där fri konkurrens råder. Det innebär att det bland annat inte får råda några barriärer för att ta sig in på marknaden men också att saker som att kunden eller efterfrågan har tillgång till komplett information gällande marknaden.

Det är viktigt att komma ihåg att det här alltså bara visar relationen mellan pris och kvantitet. I verkligheten bestäms efterfrågan av många saker som till exempel inkomster, trender, osv. Alla saker som inte är priset får istället efterfrågekurvan att skifta utåt eller inåt i diagrammet. Samma sak gäller utbudskurvan; utbudet kan påverkas av en rad saker som till exepel väder, investeringsklimat, osv. Allt som inte är priset får kurvan att skifta i diagrammet. Diagrammet visar alltså en partiell analys av hur just relationen mellan pris och kvantitet ser ut.