Arbetslöshet

9,3 procent
jan-21

Arbetslösheten uppgick till 9,3 procent i januari och antalet arbetslösa till 497 900 personer, mätt enligt AKU. Månadens siffror är de första efter SCB:s omläggning av undersökningen vilket försvårar jämförelser mot tidigare perioder.

Arbetslösheten uppgick till 9,3 procent i januari enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Mätt i säsongsrensade och utjämnade siffror låg arbetslösheten på 8,8 procent. I januari 2021 förändrades urvalsundersökningen till AKU och vissa variabler fick förändrade definitioner. Omläggningen ger ett tidsseriebrott mot tidigare mätningar och innebär att senaste månadens siffror inte ska jämföras med tidigare perioder. Här kan läsa mer om förändringarna i AKU.

Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden syns tydligt i siffrorna från AKU. Jämfört med februari 2020 ökade arbetslösheten med  nästan 2 procentenheter fram till juni. Det kvarstår dock en viss skillnad till andra arbetslöshetsindikatorer, däribland antalet inskrivna arbetslösa. Flera av de åtgärder som införts för att mildra effekterna av krisen gör att konsekvenserna på arbetsmarknaden kan mildras något även i arbetslöshetstalen. En viktig faktor är möjligheten att korttidspermittera anställda för att undvika uppsägninga.. I AKU räknas korttidspermitterade som sysselsatta. 

Antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, som du ser i diagrammet här nedanför, visade på tydliga effekter redan tidigt under coronakrisen. Detta är en helt annan metod att undersöka arbetslösheten än AKU (mer om skillnaderna här). Här mäter man istället hur många som varit öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen den senaste veckan. Under vecka 8 uppgick antalet totalt till 454 221 personer. Det är en ökning med drygt 20 procent jämfört med samma vecka förgående år och motsvarar cirka 77 000 fler arbetslösa. Utvecklingen kan skilja sig något mellan länen vilket du kan läsa mer om här.

Genom att klicka på de mindre diagrammen högst upp på sidan kan du även studera den mer långsiktiga utvecklingen för arbetslösheten. Till exempel kan du ta del av en länkad årsserie tillbaka till 1970 för åldersgruppen 16-64 år och serier över hur antalet arbetslösa har utvecklats över tid.

Som framgår av dessa diagram skedde en kraftig ökning i samband med 1990-talskrisen. Arbetslösheten steg då snabbt från några få enstaka procent till över tio procent 1993. Därefter låg den kvar på en mycket hög nivå under stora delar av 90-talet. Även uppgångarna i samband med lågkonjunkturen i början av 00-talet och finanskrisen 2009 syns tydligt i diagrammen. Efter finanskrisen upprepades i viss utsträckning samma mönster då arbetslösheten länge låg kvar på en relativt hög nivå, trots att sysselsättningen ökade. (Hur arbetslöshet och sysselsättning hänger ihop kan du läsa mer om här.) 

När man studerar arbetslösheten brukar skilja på friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet och konjunkturell arbetslöshet. Den första typen orsakas av att det finns friktioner på arbetsmarknaden. Det tar tid att hitta arbeten och det tar tid att läsa ansökningar och hålla intervjuer. Denna typ av arbetslöshet är inte så allvarlig eftersom den ofta är kortvarig. I andra fall beror arbetslösheten på att utbud och efterfrågan inte är i balans och då kan problemen bli större med längre arbetslöshetsperioder. Ett exempel på detta är strukturell arbetslöshet som orsakas av att de arbetslösa och de lediga jobben inte passar ihop. Ett annat exempel är konjunkturell arbetslöshet vilket beror på att företag minskar personalstyrkan i dåliga tider.

Hur mäter man arbetslösheten?

Det vanligaste måttet på arbetslöshet är det som rapporteras från SCB:s månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU).

I AKU räknas en person räknas som arbetslös om denna inte är sysselsatt men kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Personer som permitteras helt eller sänker sin arbetstid via korttidspermittering räknas inte som arbetslösa utan ingår i statistiken som sysselsatta.

Arbetslöshetstalet är den andel av arbetskraften, det vill säga summan av antalet arbetslösa och sysselsatta personer, som är arbetslösa. Arbetslösheten varierar mycket mellan olika åldersgrupper. Ungdomsarbetslösheten ligger exempelvis betydligt högre än den totala arbetslösheten. Med den totala arbetslösheten menar man oftast arbetslösheten i åldersgruppen 15-74 år.