Ekonomin påverkar oss men hur hänger allt ihop?

Inflationen är hög, ekonomin bromsar in och räntorna stiger. Är vi redan i en lågkonjunktur? Varför höjer i så fall Riksbanken räntan? Och hur länge kommer detta att vara? På den här sidan hittar du korta svar på de vanligaste frågorna om konjunkturen. 

Är det lågkonjunktur?
Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur som väntas vara några år framöver. Den höga inflationen i kombination med räntehöjningar och försämrad internationell konjunktur väntas dra ner tillväxten i Sverige. För att avgöra var i konjunkturcykeln en ekonomi befinner sig brukar man titta på hur högt det så kallade resursutnyttjandet är. När det är lågkonjunktur utnyttjas resurserna inte fullt ut och ekonomin går sämre än sin potential. Konjunkturinstitutet bedömer att lågkonjunkturen kommer att vara till 2026 då resursutnyttjandet blir normalt igen. 

Varför höjer Riksbanken räntan när allt redan är så dyrt?
Priserna på mat och el stiger ju inte för att det är högkonjunktur i Sverige, men måste Riksbanken verkligen göra så att också räntorna stiger? Att höja styrräntan hjälper väl inte mot att elpriserna är höga? Visst, det är helt sant att Riksbanken inte kan göra något åt att priserna är höga nu. Men de kan se till så att inflationen inte biter sig fast och blir mer långvarig. De försöker förankra inflationsförväntningarna så att det inte krävs ännu större räntehöjningar med en ännu djupare lågkonjunktur längre fram.

Det talas mycket om att inflationen är hög, men vad är egentligen inflation?
Inflation innebär att pengarna tappar sitt värde. Du kan köpa mindre för 100 kronor idag än för ett år sedan. Det är alltså en uppgång i den allmänna prisnivån.

SCB mäter inflationen genom att räkna ut hur mycket priserna på en representativ varukorg har ökat under en 12-månadersperiod. Om inflationen är 2 procent innebär det att konsumentpriserna är 2 procent högre än de var för 12 månader sedan.

Hur djup blir konjunkturnedgången?

Det är alltid svårt att göra prognoser om ekonomin. De senaste månaderna har prognosmakarna reviderat ner sina prognoser för BNP-tillväxten i år och många tror på en mycket svag eller negativ tillväxt. 

De flesta ser dock framför sig att inflationen faller tillbaka under 2023 så att Riksbanken kan upphöra med räntehöjningarna. Det innebär också att tillväxten så småningom kan börja ta fart igen och prognoserna för tilväxten 2024 ligger klart högre.

Vad finns det för tecken på en lågkonjunktur?

Det är framförallt förtroendeindikatorer som tyder på ett mycket dystert läge i ekonomin just nu. Konjunkturinstitutets Barometerindikator är ett exempel. Även de senaste BNP-siffrorna har varit svaga.

Förtroendeindikatorer som bygger på enkätdata publiceras snabbare än så kallade hårda data som industriproduktion, konsumtion eller BNP, som publiceras med ett par månaders eftersläpning. Situationen på arbetsmarknaden brukar försämras relativt sent i en konjunkturcykel.

Hur ska vi ta oss ur lågkonjunkturen när Riksbanken inte kan sänka räntan på grund av inflationen?
Genom att stävja inflationsuppgången redan nu kommer inflationen ner så att räntan kan sänkas igen så småningom. De flesta prognosmakarna ser framför sig en ganska mild lågkonjunktur med relativt små effekter på arbetslösheten.