Hur mäts utsläpp av växthusgaser?

De territoriella utsläppen är det huvudsakliga måttet för att mäta utsläppen av växthusgaser. Det används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Utsläppen beräknas ”bottom-up” vilket innebär att detaljerad statistik för utsläppsdrivande aktiviteter mäts och räknas samman. Antal djur räknas och används för att beräkna jordbrukets utsläpp, energianvändningen mäts inom industrin och används för att beräkna industrins klimatpåverkan.

Fördelarna med den territoriella statistiken är att den lämpar sig bra för att utvärdera den nationella utvecklingen och måluppfyllelsen. En minskning av utsläppen inom svensk exportindustri kommer minska de nationella utsläppen och reflekteras i statistiken. I dagsläget finns dessutom bättre tillgång på internationell data jämfört med andra mått. Mer statistik över Sveriges territoriella utsläpp hittar du här.

Produktionsbaserade utsläpp är ett kompletterande mått till de territoriella utsläppen. Produktionsbaserade utsläpp liknar de territoriella utsläppen när det gäller skattningarna för utsläpp inom Sveriges gränser. Därutöver tillkommer utsläpp från internationella transporter, som ger en skattning av de utsläpp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Över tid är utvecklingen av de båda måtten hårt korrelerade, dock ligger de produktionsbaserade utsläppen på en något högre nivå än de territoriella. Styrkorna och svagheterna liknar den territoriella metoden.

Konsumtionsbaserade utsläpp är ytterligare ett kompletterande mått till de territoriella utsläppen. Här används en helt annan metod för beräkningarna. Data från nationalräkenskaperna används i input-output modeller för att beräkna de totala utsläppen från vår inhemska slutgiltiga användning. Det inkluderar hushållens konsumtion, offentlig sektors konsumtion samt investeringar.

Fördelen med detta mått är att det går att härleda hur stora utsläpp som genererats i produktionen av varor som importeras för slutgiltig konsumtion. Vi kan även se i vilka länder som utsläppen sker. En nackdel med måttet är att den klimatnytta som effektiv svensk exportindustri bidrar med inte syns i statistiken. Vidare är beräkningsmetoderna i dagsläget mer osäkra än de territoriella och tillgången på jämförbar statistik för andra läder är sämre, men framsteg görs med att förbättra beräkningarna. Mer statistik över Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp hittar du här.