Parter och kollektivavtal – I Sverige finns omkring 115 centrala parter (55 arbetsgivarorganisationer och 60 fackföreningar) som tecknar cirka 700 kollektivavtal. I avtalsrörelsen 2020 ska omkring 500 av dessa omförhandlas.
Industriavtalet – Kom till 1997 för att stävja 1970- och 1980-talens okontrollerade löneökningar som ledde till en spiral av kostnadsökningar och förlorad internationell konkurrenskraft.
Märket – Genom Industriavtalet sätter industrins parter ”märket” för övriga branscher, vilket är den norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig. Skälet till att det just är industrin som är normerande är att den är utsatt för ett särskilt starkt internationellt konkurrenstryck.
Strejk och lockout – Efter ett kollektivavtal löpt ut upphör fredsplikten och det blir tillåtet att ta till stridsåtgärder som en påtryckning att få till ett nytt avtal. Fackföreningar har möjlighet att varsla om strejk och arbetsgivare kan svara med lockout (utestängning från arbetsplatsen). I Sverige är det relativt ovanligt med strejker (och ännu ovanligare med lockouter), men däremot vanligt med varsel om strejker.
Ingångslön – I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner utan lägstalönerna anges i kollektivavtalen. Vanligtvis brukar dessa kallas ingångslöner och ligger på omkring 22 000 kronor (2019). I avtalen finns även ofta lägre nivåer för extraarbetande ungdomar. Inom många avtalsområden har ingångslönerna sett över tid ökat snabbare än lönerna för övriga anställda.
Reallön – Bruttolön med hänsyn tagen till inflation. Om bruttolönerna stiger med 2 procent och inflationen uppgår till 1 procent, blir reallöneökningen 1 procent. Reallönerna har stigit kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet.
Konkurrenskraft – Om lönerna stiger mer i Sverige än i våra konkurrentländer inverkar detta negativt på vår internationella konkurrenskraft. Ett sätt att jämföra länder på denna punkt är genom att studera så kallade enhetsarbetskostnader. I Sverige har dessa kostnader generellt stigit snabbare än i EU och OECD under de senaste 10 åren, men ungefär i linje med exempelvis Tyskland.
Löneandel – Visar hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagarna i form av löner eller sociala avgifter. I Sverige har löneandelen varit relativt stabil sedan mitten av 1980-talet.