Elbrist

Brist på el kan uppstå till följd av effektbrist, energibrist eller nätkapacitetsbrist. Under vintern 2021/2022 väntas effektbristen i Sverige uppgå till 1 600 MW under topplasttimmen om det blir en normalvinter. Då behövs elimport för att undvika strömavbrott.

Om produktionen av el inte täcker efterfrågan så uppstår elbrist. Den måste då mötas med import för att täcka underskottet. Eftersom det inte finns några garantier för att våra grannländer kan exportera till oss kan elbrist leda till bortkoppling, det vill säga strömavbrott.

Elbrist kan även uppstå på grund av att det inte finns tillräckligt mycket kapacitet i näten för att överföra el från där den produceras till där den används. Det kan alltså uppstå elbrist och överskott samtidigt i olika delar av landet. El går idag inte heller att lagra i stor skala. Det betyder att väderberoende elproduktion som till exempel vindkraft kan leda till överskott under blåsiga dagar men elbrist när det är kallt och vindstilla.

Bedömningarna av effektbalansen i diagrammet ovan kommer från Svenska kraftnäts prognoser över effektbalansen för kommande vinter. Effektbalansen beräknas som den förväntade elproduktionen minus den förväntade elkonsumtionen. Om konsumtionen är större än produktionen måste el importeras. Effektbalansen beräknas för topplasttimmen, den timme där efterfrågan på el väntas vara som högst. När effektbalansen är negativ kallas detta för effektbrist.

Under senare år pekar prognoserna för effektbalansen på allt större risk för effektbrist. Detta beror främst på att två kärnkraftsreaktorer tagits ur drift men också på grund av att den tillgänglig effekten inom kraftvärmen minskat. Reaktorn Ringhals 2 stängdes av i december 2019 och det påverkade effektbalansen negativt för vintern 2019/2020 eftersom topplasttimmen brukar infalla under januari månad. Ringhals 1 avvecklas året efter vilket försämrade effektbalansen ytterligare under vintern 2020/2021.

Sveriges effektbalans kan delas in efter Sveriges fyra elområden från norr till söder. I elområde 1 – Luleå och elområde 2 - Sundsvall väntas det finnas ett överskott på el under vintern 2021/2022. Här dominerar vattenkraften i produktionen som har hög tillgänglighet. Dessutom är den totala efterfrågan lägre jämfört med elområde 3 - Stockholm och 4 – Malmö, där effektbalansen istället väntas bli negativ. Flödet av el måste då gå från elområde 1 och 2 i norr till söder, eller så måste el importera från utlandet.

Prognos för effektbalansen per elområde

MWh/h, prognos för vinter 2021/2022

NormalvinterTioårsvinterTjugoårsvinter
Elområde 1 - Luleå3 2003 1003 100
Elområde 2 - Sundsvall4 4004 3004 200
Elområde 3 - Stockholm-6 200-7 000-7 300
Elområde 4 - Malmö-3 000-3 200-3 300
Summa-1 600-2 800-3 300
LADDA NER
Källa: Svenska kraftnät

För att kunna köpa el från andra områden eller utlandet måste det finnas tillgänglig nätkapacitet. Elbrist kan nämligen uppstå trots att effektbalansen upprätthålls, om det inte går att överföra elen till de som efterfrågar den. Då finns det tillräcklig produktion av el vid rätt tidpunkt men inte på rätt ställe.

Detta är särskilt påtagligt i södra Sverige där företag inte kunnat expandera på grund av att nätet inte klarar att leverera den kapacitet som efterfrågas. Problemet finns även i andra delar av landet, till exempel i Värmland där bristen har satt stopp för nyinvesteringar i vind och solkraft. Nätkapacitetsbrist kan avhjälpas genom att sprida elproduktionen jämnare geografiskt eller genom att bygga ut stamnätet så att det klarar av att överföra mer el.

Slutligen kan elbrist bero på energibrist. Energibrist liknar effektbrist men här görs beräkningen under ett helt år. Energibrist uppstår när ett land är nettoimportör. Sedan 2011 har Sverige exporterat mer el än vad som importerats. Med andra ord finns det inte någon energibrist i Sverige utan elbristen består i att el inte produceras där den behövs och när den behövs.