Elpriset förklaras

Elpriserna har varit höga på sista tiden och det är uppenbart att priserna varierar mycket från dag till dag, eller till och med timme till timme, och mellan olika delar av landet. Men varför har det blivit så? Här går vi igenom hur elpriset sätts.

Precis som för andra varor bestäms priset på el av utbud och efterfrågan. Men el är ingen vanlig vara -el kan nämligen inte lagras alls av hushållen och det är dyrt och ineffektivt att lagra för industrin och producenterna. För lagring i form av vätgas kan upp till 75 procent gå förlorat i omvandlingsprocessen. För hushållen påminner därför el mer om en tjänst -den måste konsumeras direkt precis som till exempel ett restaurangbesök. Efterfrågan på el kommer därför att variera under dygnet och beroende på till exempel vädret. Precis som restauranger har "happy hour" på tider då få vill äta blir elpriset normalt sett lägre när få vill konsumera el.

Vad gäller utbudet av el är en del av produktionen också väderberoende, främst gäller det förstås vind- och solkraft. Vi går igenom det mer lite senare.

Prissättningen på elmarknaden är komplicerad

Priset på el sätts i flera steg. Det finns en grossistmarknad där stora aktörer handlar med varandra i stora volymer i auktioner, för att sedan sälja vidare till konsumenterna. Det här sker på en börs som heter Nord Pool Group. På bilden kan du se vilka länder vi handlar med.

Eftersom både utbudet och efterfrågan varierar, och el inte lätt kan lagras, handlas först bud baserade på prognoser om till exempel hur vädret kommer att bli timme för timme nästa dygn. Det här kallas spotpriser. Priset justeras sedan i vidare auktioner samma dag. Anledningen till att man börjar handla dagen innan är att det behövs någon dags framförhållning för att till exempel starta upp ett oljekraftverk eller öka produktionen i ett kärnkraftverk. Det finns också längre kontrakt som kallas terminspriser, och i konsumentledet är det vanligt med fastpriskontrakt som gäller under en längre tid.

 

Givet efterfrågan kommer alltså priset att bestämmas av utbudet. De olika kraftslagen har olika höga produktionskostnader. När investeringarna väl är gjorda är kostnaden för att producera vindkraft och solkraft lägst. Det kostar inte något att det blåser eller att solen lyser. Detsamma gäller i princip vattenkraften. Kraftvärmen inom industrin och kärnkraften har något högre kostnader eftersom de kräver bränsle och mer personal. Fossila kraftkällor som kol, gas och olja har högst kostnader eftersom bränslet till dem är relativt dyra. Ju högre efterfrågan väntas bli desto dyrare blir produktionen. Om efterfrågan inte väntas bli så hög och det blåser producerar kanske vind- och vattenkraft allt som behövs och priset kan bli mycket lågt. Om det däremot är vindstilla och mörkt samtidigt som efterfrågan är hög, till exempel på vintern, kanske priset blir väldigt högt.

Källa: Nord Pool Group

Varför är elpriserna så höga?

För att kunna svara på det måste vi först förklara betydelsen av att Sverige sedan 2011 är indelat i 4 olika elområden, med begränsad överföringskapacitet mellan dem. Det har länge varit så att norra Sverige har haft vattenkraft och södra Sverige kärnkraft. De senaste åren har kärnkraften succesivt börjat avvecklas och eftersom efterfrågan på el är stor i södra Sverige där det bor många människor uppstår ett behov av att överföra billig el från norr. Det går dock inte att överföra hur mycket som helst eftersom det finns begränsningar i själva ledningarna. Det som har hänt i de södra delarna är alltså delvis att deras egen produktion har minskat samtidigt som det inte går att överföra tillräckligt från norr. De låga priserna i norr kan på så sätt inte spridas till syd för att överföringen är begränsad.

En annan förklaring, som hänger ihop med detta, är att de internationella elpriserna också har ökat. Tyskland och andra länder vi handlar med har till exempel fått högre priser på grund av att de använder mycket rysk gas som har blivit dyr till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Södra Sverige sitter sammankopplat med många länder som alltså har högre priser och det driver upp priset även här. Men eftersom det finns begränsad överföringskapacitet även till utlandet, så skulle södra Sverige inte nödvändigtvis behöva ha europeiska priser om de själva hade överskott i sin egen elproduktion. Så länge överskottet är större än överföringskapaciteten på utlandsförbindelserna så kan det inhemska priset vara lägre.