Exportandelar - internationellt

Alla länder är beroende av handel med omvärlden. Sveriges exportandel växte påtagligt under 1990-talet och inledningen av 2000-talet. Efter finanskrisen märks en avmattning, men vår exportandel ligger alltjämt på en klart högre nivå än OECD-genomsnittet.

Utrikeshandelns betydelse kan mätas genom ett lands export som andel av BNP, det vill säga värdet av alla varor och tjänster som exporteras i förhållande till värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land. Om exporten ökar mer än produktionen ökar exportandelen och tvärtom.

Sverige är liksom många andra små europeiska länder en mycket handelsberoende nation. Stora ekonomier som USA och Japan har i allmänhet lägre exportandelar. Detta beror främst på att stora länder har tillgång till större hemmamarknader. Dessutom kan företag i stora ekonomier i större utsträckning köpa och sälja insatsvaror till sin produktion inom landet.

En annan aspekt av utrikeshandeln är att vissa länder har stora tillgångar på vissa råvaror. Sverige är till exempel rikt på skog och järn. Utan en global marknad skulle vi inte haft någon möjlighet att få avsättning för dessa råvaror och produkter som förädlas ur dem. Den svenska hemmamarknaden är helt enkelt alldeles för liten i förhållande till storleken på råvarutillgångarna.

I diagrammet ovan visas exportandelen för ett antal länder världen över. Att Luxemburg och Irland sticker ut beror i hög grad på dessa länders omfattande tjänsteexport. Jämför man Luxemburgs och Sveriges exportandelar enbart för varuexporten är de ganska likvärdiga. 

Genom att klicka på det mindre diagrammet kan du även välja att studera hur ett stort antal länders exportandelar har utvecklats över tid. Som framgår började den svenska exportandelen att växa under 1970-talet. Det var dock inte förrän efter 1990-talskrisen som exporten tog fart på allvar. Efter finanskrisen har den svenska exportandelen fallit tillbaka något.