Världshandelns utveckling

Företag säljer mer och mer av sin produktion utomlands. Mätt som andel av den totala produktionen har exporten av varor och tjänster mer än fördubblats sedan 1960, globalt sett. Varor och tjänster för nästan 200 000 miljarder svenska kronor exporterades i världen år 2017.

Sedan mitten av 1900-talet har världshandeln ökat kraftigt. För femtio år sedan motsvarade den totala exporten i världen inte mycket mer än en tiondel av världens totala BNP. Idag ligger exportandelen på omkring 30 procent.

Vägen mot ett ökat handelsutbyte har dock inte varit spikrak. Det senaste exemplet på detta är finanskrisen 2008 som medförde en tydlig nedgång i handelsflödena. Under åren som följt därefter har världshandeln inte förmått att komma upp i lika höga tillväxttal igen utan den globala exportandelen har hållit sig omkring 30 procent eller strax därunder.

Även längre tillbaka har det förekommit perioder av relativt långsam handelstillväxt, till exempel under första halvan av 1980-talet. För att undvika sådan stagnation har man genom åren försökt komma överens internationellt om gemensamma regelverk och principer för handeln och numera är listan över olika multilaterala handelsöverenskommelser ganska lång.

1947 undertecknades GATT (General Agreement of Tariffs and Trade) mellan 23 länder. Antalet länder som anslöt sig växte därefter successivt. Sverige undertecknade till exempel överenskommelsen tre år senare, 1950.  En annan viktig institutionell milstolpe utgörs av handelsförhandlingarna inom den så kallade Uruguayrundan, vilka inleddes 1986. Dessa resulterade i att WTO (World Trade Organization) bildades 1995. Att nå ytterligare framsteg inom WTO har dock visat sig vara komplicerat. De nuvarande förhandlingarna, Doharundan, har gått trögt på grund av motsättningar gällande jordbruk och tullar på industrivaror. Istället har många länder under senare år riktat in sig på att sluta bilaterala avtal.

Parallellt med handelsförhandlingar och upprättandet av internationella organisationer har företagen blivit allt mer gränslösa. Fler och fler företag kan beskrivas som multinationella, det vill säga att de har verksamhet i flera länder. Även själva produkterna är idag ofta globala och innehåller inte sällan komponenter tillverkade i en mängd olika länder. Också denna utveckling har bidragit till att öka handelsflödena globalt. Att produkter idag har många importerade insatsvaror och tjänster är en faktor som gör det ytterligare kostsamt att föra en protektionistisk politik. Sätter man tullar på import blir nämligen även de varor som produceras inhemskt dyrare och mindre konkurrenskraftiga genom att kostnaden för insatsvarorna då stiger.