ISDS

ISDS står för Investor State Dispute Settlement och är en vanlig tvistlösningsmekanism i frihandelsavtal. Där regleras hur skiljedomsförfaranden mellan en investerare och stat ska gå till, var de ska hållas och vilka lagrum som gäller. Trots att klausulen är vanlig sker relativt få tvister inom ramen för ISDS.

De senaste åren har antalet tvister inom ramen för ISDS kretsat kring 60 stycken årligen. Sedan världen började öppna upp för frihandel har antalet tvister har ökat. I takt med att allt fler avtal innehåller klausulen och att internationella investeringar ökar är detta givetvis väntat. Nästan alla bilaterala investeringsavtal (BIT) innehåller en ISDS-klausul och globalt finns mer än 3 000 investeringsavtal som innehåller sådana klausuler. Av dessa är drygt 1 400 applicerbara på EU:s medlemsstater. Sverige har idag BIT-avtal med 66 länder och i 63 av dessa ingår ISDS.

När det gäller utfallet av processerna har de svarande staterna hittills vunnit 36 procent av målen, 28 har slutat med förlikning och 10 procent har vunnits av investeraren. Därutöver har 23 procent avbrutits och i två procent av fallen har tvisten slutat utan att något skadestånd dömt ut. Svenska staten har aldrig varit svarande i en tvist. Svenska investerare har dock inom ramen för ISDS drivit processer mot stater i nio fall. Tre av dessa har vunnits av investeraren, ett har lett till förlikning, ett har avbrutits och fyra processer är ännu inte inledda.

Syftet med ISDS är att skapa ett stabilt klimat för internationella investeringar. Klausulen ger investerare ett skydd mot direkt expropriation men också mot andra typer av ojämlik och orättvis behandling. ISDS hindrar däremot inte stater från att stifta egna regler och lagar.

När det gäller exempelvis TTIP, frihandelsavtalet mellan Sverige och USA, kommer ISDS-klausulen inte hindra någon nation från att förbjuda vissa produkter eller lagstifta mot en viss typ av verksamhet. En fällande dom inom ISDS kan dessutom aldrig påverka lagstiftningen utan endast skadestånd kan utdömas. När det gäller TTIP är ISDS av speciellt intresse eftersom det i nuläget inte finns någon amerikansk lagstiftning som direkt förbjuder diskriminering av utländska investerare.

Tvisterna löses i ett skiljedomsinstitut som exempelvis International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) eller United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL). Även i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) har tvister avgjorts.