Styrräntor - internationellt

Styrräntor är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under en lågkonjunktur och kyla av den under en högkonjunktur. På så sätt hålls inflationen på en låg och stabil nivå. 

Alla moderna ekonomier har en centralbank. I Sverige heter den Riksbanken, i USA Federal Reserve och i euroområdet Europeiska Centralbanken, ECB

I euroområdet bestäms den huvudsakliga penningpolitiken av ECB, där alla medlemsländer i eurosamarbetet finns representerade. Euroländerna har däremot fortfarande kvar sina nationella centralbanker som är med och genomför penningpolitiken.

Inriktningen på penningpolitiken kan variera mellan olika länder. Generellt är dess främsta syfte att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, genom att dämpa konjunktursvängningar och upprätthålla en låg och stabil inflation. Det viktigaste penningpolitiska verktyget som centralbankerna använder är styrräntan. I Sverige heter styrräntan bara styrräntan (tidigare hette den reporänta), i USA kallas den Fed Funds-ränta och euroområdet finns det tre olika styrräntor till inlåningsfaciliteten, refinansieringstransaktioner och utlåningsfaciliteten.

Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar centralbankerna marknadsräntorna i ekonomin. På så sätt kan centralbankerna stimulera ekonomin i lågkonjunktur och kyla av den i högkonjunktur. Vissa centralbanker, såsom Riksbanken och ECB, har uttalade inflationsmål medan andra centralbanker enbart har målet att hålla inflationen på en låg nivå som är förenlig med god ekonomisk tillväxt

Hur styrräntorna utvecklas är ofta i hög grad en avspegling av konjunkturen. I samband med finanskrisen i slutet av 2008 sänktes styrräntorna i USA, euroområdet och Sverige till rekordlåga nivåer. Räntan i USA steg därefter igen i takt med det stärkta konjunkturläget och låg länge en bra bit över ECB:s och Riksbankens nivåer.

I mars 2020 tvingade dock coronakrisen den amerikanska centralbanken att kraftigt sänka räntan. Tack vare starka ekonomiska stimulanser från både finans- och penningpolitiken återhämtade sig de flesta länderna relativt fort under 2021 och inflationen började ta fart. I mitten av mars 2022 inleddes en höjningscykel av den amerikanska centralbanken. Sedan dess har Riksbanken och många andra centralbanker också höjt räntan för att få ner inflationen till målen.