Långa räntan - internationellt

0,14Sverige
aug-20

Ränteläget har under en längre tid varit mycket lågt. Ett svagt inflationstryck och en expansiv penningpolitik har i kombination med ett relativt sett gott förtroende för svensk ekonomi gjort att den långa marknadsräntan idag nästan är lika låg som i Tyskland.

Den långa marknadsräntan speglar marknadens förtroende för landet i allmänhet och marknadens förväntningar om inflationstakten i landet i synnerhet.

I början av 1990-talet låg den långa marknadsräntan i Sverige väsentligt över den europeiska och den amerikanska långa räntan. Förtroendet för den svenska ekonomin var lågt och risken för hög inflationstakt i Sverige var stor enligt den internationella kapitalmarknaden.

Under de senaste 25 åren har den svenska ekonomin förbättrats avsevärt i flera avseenden. Stora underskott i statens budget har vänts till överskott. Även bytesbalansen uppvisade underskott under flera år i rad i början på 1990-talet. Dessa underskott har vänts till överskott under de senaste 20 åren. Långa perioder där Sveriges inflationstakt vida översteg konkurrentländernas har ändrats till en situation med låg och stabil inflationstakt.

Effekterna av förbättringen i den svenska ekonomin kan avläsas i den långa marknadsräntan. De långa räntorna har sjunkit mer i Sverige än i omvärlden under de senaste 25 åren och idag ligger räntan i Sverige på ungefär samma nivå som i Tyskland.

Överlag har ränteläget varit väldigt lågt i många länder alltsedan finanskrisen. Inflationstrycket är på många håll mycket svagt och detta avspeglas i räntenivåerna.

Många centralbanker har dessutom tagit till andra metoder än förändringar i styrräntorna för att göra penningpolitiken mer expansiv. Till exempel har man gett lån till banker och köpt tillgångar som stats- eller bostadsobligationer. Också Riksbanken har tillämpat dessa metoder under senare år, vilket bidragit till att pressa ner räntorna och även bidragit till kronförsvagningen. Exakt hur coronakrisen kommer att påverka den långa räntan återstår att se. I början av krisen steg statsobligationsräntorna i vissa länder, exempelvis i Italien och Spanien. Detta berodde förmodligen på en ökande oro för dessa länders höga skuldsättning och framtida betalningsförmåga. Under senare tid har dock räntorna åter fallit i dessa länder och skillnaderna gentemot mer stabila länder som Tyskland minskat.