Strukturen på Sveriges arbetslöshet

Sverige har sedan ett antal år tillbaka haft en högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Men hur ser egentligen arbetslösheten ut i Sverige? Vilka är det som är arbetslösa och vad är det för typ av arbetslöshet? Den här sidan visar statistik som beskriver arbetslösheten i Sverige.

Coronapandemin slog hårt mot många länder och arbetslösheten sköt i höjden för den absoluta majoriteten av länder. Så gott som alla länder såg en ökad arbetslöshet samtidigt som de som redan var arbetslösa fick det ännu svårare i sitt sökande efter ett arbete. Det här ökar risken för att människor utan arbete ger upp på arbetsmarknaden och riskerar att därmed hamna utanför arbetskraften. I diagrammet ovan tittar vi på den andel människor som står utanför arbetskraften. Den här gruppen brukar kallas för den inaktiva delen av populationen. I jämförelse med några av de länder som Sverige har mest gemensamt med så har Sverige en relativt låg andel inaktiva i åldrarna 15-64. Vid senast året var den omkring 17 procent vilket går att jämföra med några av våra grannländer som snarare ligger närmare 22 procent. En hög andel inaktiva människor är negativt för ett lands tillväxt då det indikerar att en stor andel av befolkningen varken söker ett jobb eller har ett jobb och på så vis inte kan bidra till landets gemensamma välfärd i samma utsträckning. Coronapandemin slog även hårt mot särskilda grupper, exempelvis försvann många jobb för ungdomar inom exempelvis handel och hotell och restaurang med anledning av restriktioner och en dykande efterfrågan. I Sveriges fall har vi en relativt låg andel unga som befinner sig i en situation där de varken studerar eller arbetar. Den var faktiskt tredje lägst i hela EU under 2020 i åldrarna 20-34, cirka 8,8 procent. Vid en jämförelse hade exempelvis EU ett genomsnitt på hela 17,6 procent. Sveriges arbetsmarknad har dock andra bekymmer, exempelvis hade vi EU:s fjärde högsta arbetslöshet under augusti månad 2021. 

Arbetslösheten fördelat efter födelseland

Vilka grupper i Sverige är det då som är har det svårt på arbetsmarknaden och som riskerar att hamna i såväl utanförskap som långtidsarbetslöshet om utvecklingen fortsätter. OECD samlar statistik som visar arbetslösheten bland utrikes- samt inrikes födda som andel av den utrikes- samt inrikes födda befolkningen. Det kan vara fördelaktigt att använda den här statistiken då den särskilt visar hur stor andel av de utrikes födda som arbetar i förhållande till den utrikes födda delen av arbetskraften, istället för som andel av den totala arbetskraften. Som diagrammet nedan visar så har Sverige den tredje högsta arbetslösheten bland EU-länderna inom delen av arbetskraften som omfattar utrikes födda. Andelen motsvarar cirka 16 procent vilket går att jämföra med Tysklands 6 procent, Danmarks 8 procent eller Norges 3 procent.

Bland de inrikes födda är situationen den omvända och där är arbetslösheten i Sverige 4,5 procent som andel av den inrikes födda delen av arbetskraften. Det är en lägre andel än såväl Finland och Danmark som har en arbetslöshet på 6,5 respektive 4,7 procent.  

Längden på arbetslösheten

Ett ytterligare viktigt perspektiv som är viktigt att ta med sig när man tittar på arbetslöshetens utseende är hur länge människor är arbetslösa. Det här är ett problem som vuxit alltmer under coronapandemins framfart och under september 2021 så hade nästan hälften av de arbetslösa varit arbetslösa längre än ett halvår. Det är problematiskt om en stor andel av en befolkning är arbetslösa länge eftersom det då finns risk att det blir ännu svårare att hitta ett jobb eftersom personen tappar färdigheter och kontakter på arbetsmarknaden. Det brukar också ta lång tid för långtidsarbetslösheten att gå ner igen när den väl har stigit.

Arbetslöshetens tid skiljer sig även mellan inrikes samt utrikes födda. I januari 2006 utgjorde långtidsarbetslösheten bland utrikes födda cirka 6,2 procent av det totala antalet arbetslösa I Sverige samtidigt som motsvarande andel bland inrikes födda var 16,2 procent. Idag är situationen en annan där andelen långtidsarbetslösa bland utrikes födda motsvarade cirka 30 procent i september samtidigt som den var 18 procent bland inrikes födda.