Kostnaden av Sveriges arbetslöshet

Under 2021 uppmättes för första gången på över 20 år arbetslösheten i Sverige till över 10 procent. Detta var en av många dramatiska konsekvenser till följd av coronakrisen. Men vad kostar egentligen arbetslösheten?

Från bidrag till arbete

 En hög arbetslöshet i ett land är problematiskt ur många synvinklar. Det minskar dels landets skatteintäkter då färre personer är med och betalar skatt till landets välfärdssystem men det är också problematiskt för individen då den personliga disponibla inkomsten ofta är lägre då man inte har ett arbete och istället behöver bli försörjd av bidrag via ersättningar eller bidrag. Dessutom minskar landets välstånd då mindre varor och tjänster produceras och omsätts än vad som skulle kunna vara fallet. Den individuella vinsten av att gå från bidrag till arbete går att beräkna på många sätt däribland genom följande räkneexempel. Räkneexemplet visar att även om individens ekonomiska vinst är tydlig så tillfaller den största vinsten statskassan. En person som går från bidrag till arbete ger i det här exemplet en statlig vinst på hela 25 000 kronor i månaden men också en personlig vinst på nästan 5000 kronor. Det ligger därav i individens men också i allra högsta grad i samhällets intresse att få fler personer att gå från bidrag till arbete. Hur ser då arbetslösheten ut i Sverige och vad kostar den samhällsekonomin och skattebetalarna?

240 miljarder i outnyttjade resurser

BNP-gap är ett mått som brukar användas för att förstå i vilket konjunkturläge en ekonomi befinner sig. Gapet mäter hur stor skillnaden är mellan faktisk BNP och den potentiella, alltså hur stor BNP en ekonomi skulle ha om alla resurser inom såväl kapital som arbete utnyttjades. BNP-gapet ger en uppskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna för arbetslöshet genom att beräkna den uteblivna produktionen. Den potentiella nivån av BNP är svår att faktiskt beräkna men diagrammet ovan ger en indikation. Det går där att se att när värdena befinner sig långt under 0 så sammanfaller det med Sveriges ekonomiska kriser. 90-talskrisen, finanskrisen och coronapandemin ger alla negativa utslag i grafen. Under 2020 bedömdes gapet ligga på cirka -5 procent. Det innebär att vi har en skillnad i potentiell- och faktiskt BNP på cirka 240 miljarder kronor. Hela gapet beror inte på arbetslösheten utan också på kapitalanvändning, men det ger en indikation på omfattningen av de samhällsekonomiska kostnaderna som arbetslöshet kan ge upphov till.

Fler räkneexempel på kostnaden 

Ett annat sätt att undersöka kostnaderna är genom att utgå från siffrorna för antalet personer i behov av bidrag med hjälp av så kallade helårsekvivalenter. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs av det offentliga med full ersättning under ett år. Det spelar då ingen roll för beräkningens resultat om det i verkligheten är två personer som är arbetslösa på femtio procent, då det motsvarar en person som är arbetslös hundra procent av ett år. Under 2020 hade Sverige 790 242 personer räknat som helårsekvivalenter försörjda av olika former av ersättningar och bidrag. Om antalet helårsekvivalenter multipliceras med 300 000 (den vinst som staten gjorde i det tidigare räkneexemplet multiplicerat med 12 för att få den årliga vinsten) så blir resultatet 237 072 600 000, nästan 237 miljarder kronor. Svenskt Näringsliv har tidigare gjort liknande beräkningar där de med hjälp av SCB:s FASIT-verktyg kommit fram till att vinsten för den offentliga ekonomin när en person blir sysselsatt är 340 000 kronor per år. Multipliceras den kostnaden med antalet helårsekvivalenter så blir den totala kostnaden nästan 270 miljarder kronor.

Resultaten av alla de olika beräkningsmetoderna är med andra ord relativt nära varandra vilket stärker underlaget för vilka kostnader som arbetslösheten kan uppskattas till att ha. Det som även ska tilläggas är att dessa beräkningar inte tar hänsyn till vissa indirekta kostnader såsom psykisk hälsa, konsumtionseffekter med mera. I en promemoria från LO, TCO och SACO betonades de negativa effekterna som långtidsarbetslösheten kan få på den psykiska hälsan bland de arbetslösa och att dessa effekter kan kosta långt mer än bara den delen som utgörs av samhälleliga bidrag och ersättningar.