Lönespridning

Lönespridningen har i princip varit konstant sedan mitten av 2000-talet. En hög lön är ungefär dubbelt så hög som en låg lön. Efter skatt blir skillnaden ännu mindre på grund av att vi har en progressiv inkomstskatt.

Det finns olika sätt att visa hur stor lönespridningen är. Ett sätt är att använda sig av percentiler för att mäta skillnaden mellan låga och höga löner. En percentil innebär att man rangordnar alla löner från lägst till högst och sedan grupperar lönerna i 100 grupper. Den tionde percentilen är den lönenivå som 10 procent av lönerna ligger under, det vill säga en låg lön. På samma sätt är den 90:e percentilen den lönenivå som 90 procent av lönerna ligger under, en hög lön. 80 procent av alla löner ligger alltså mellan den 10:e och 90:e percentillönen.

I diagrammet visas kvoten mellan en hög och en låg lön samt mellan medianlönen och en hög respektive låg lön. År 2022 var en hög lön 61 procent högre än medianlönen. Medianlönen var i sin tur 37 procent högre än en låg lön. Ett annat sätt att säga det på är att 80 procent av arbetstagarna hade löner som låg mellan 73 och 161 procent av medianlönen som låg på 34 200 kronor i månaden.

En internationell jämförelse av lönespridningen före skatt hittar du här.

Följer man utvecklingen sedan 1970 ser man att skillnaderna i lön mellan de som tjänar minst och mest krympte fram till 1980-talet. Framför allt var det tjänstemännens löner som kom att bli alltmer lika. Mellan mitten av 1980-talet till ungefär 2008 kunde en viss ökning av lönespridningen noteras. Sedan dess har skillnaderna legat i stort sett stilla. De minskade löneskillnaderna för tjänstemännen i de nedre löneskikten under början av 1990-talet kan förklaras med att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 1990-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975-års nivå. Under de senaste åren kan man se en gradvis minskning bland de högre lönerna för tjänstemän.

Lönespridning historiskt

Höga och låga löner som andel av medianen för arbetare och tjänstemän

Arbetare P90/P50Arbetare P10/P50Tjänstemän P90/P50Tjänstemän P10/P50
1970125,280,4164,354,5
1975123,383,2159,070,1
1980121,086,0153,574,1
1985121,086,0156,873,7
1990123,484,4158,273,2
1995126,883,5169,576,9
2000124,581,8170,971,9
2005123,880,5169,369,5
2010124,280,7166,969,2
2015125,980,4164,368,2
2016126,780,5163,567,7
2017126,980,3162,368,6
2018127,780,4159,968,0
2019127,380,9158,969,0
2020127,080,5159,769,4
2021126,680,8158,368,9
2022127,281,0159,169,1
LADDA NER
Källa: FOLA 2023, Svenskt Näringsliv
Not 1: Lönespridningen beräknas här som 10:e och 90:e percentillönen i relation till medianlönen. Not 2: Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem och dylikt).