Senast uppdaterad: 2022-03-22
av Simon Torstensson
Publicerad: 2022-03-22
Permittering är möjligheten för en arbetsgivare att dra ner arbetstiden för att undvika uppsägningar vid tillfälliga ekonomiska svårigheter. I samband med coronakrisen infördes i mars 2020 ett tillfälligt system för korttidsarbete som ger arbetsgivaren möjlighet att dra ner arbetstiden till 80, 60 eller 40 procent av en heltid. Arbetstagaren behåller under tiden mellan 92 och 96 procent av lönen. Systemet kompletterades i början av april med ytterligare en permitteringsnivå som gällde perioden maj till juli 2020 och möjliggjorde en neddragning upp till 20 procent av arbetstiden med 88 procent av lönen. Det förstärkta stödet i form av korttidspermittering gällde till och med 30 september 2021. Lönetaket för ersättning ligger på 44 000 kronor i månaden, oavsett nedsättningsgrad och period. (Du kan läsa mer om reglerna kring korttidspermittering hos Tillväxtverket.)
En större del av den minskade löneinkomsten kopplad till arbetstidsnedsättningen täcks upp av staten samtidigt som arbetsgivaren betalar en något högre timlön för de timmar som fortfarande arbetas. Stöd omfattande cirka 30 miljarder kronor beviljades för cirka 600 000 anställda. Till antalet utmärkte sig storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne med flest korttidspermiteringar. Sett i förhållande till antalet anställda totalt i näringslivet var fördelningen dock jämnare mellan länen där exempelvis omkring 25 procent av de anställda i Västra Götaland, Jönköping och Södermanland beviljades korttidspermittering sedan början av mars 2020.
Korttidspermittering
Per län efter arbetsplatsens placering
| Beviljat belopp, milj. kronor | Antal beviljade ansökningar |
Stockholm | 11 041,3 | 25 882 |
Västra Götaland | 6 843,2 | 12 883 |
Skåne | 2 675,3 | 8 323 |
Jönköping | 1 059,3 | 2 553 |
Östergötland | 961,8 | 2 504 |
Södermanland | 933,4 | 1 497 |
Halland | 735,2 | 2 362 |
Uppsala | 595,2 | 2 018 |
Västmanland | 618,2 | 1 597 |
Värmland | 603,3 | 1 670 |
Örebro | 551,0 | 1 660 |
Gävleborg | 526,5 | 1 506 |
Kalmar | 520,8 | 1 215 |
Dalarna | 510,6 | 1 662 |
Västerbotten | 488,5 | 1 551 |
Kronoberg | 480,6 | 1 073 |
Norrbotten | 414,8 | 1 433 |
Västernorrland | 377,2 | 1 248 |
Jämtland | 249,4 | 968 |
Blekinge | 243,5 | 715 |
Gotland | 85,5 | 429 |
Totaler | 31 316,4 | 74 969 |
Källa: Tillväxtverket
Not: Data avser perioden 7 april 2020 - 26 januari 2022.
Dagens tillfälliga system om korttidspermittering trädde i kraft den 7 april och var från början tänkt att gälla retroaktivt från 16 mars fram till årets slut. Under hösten förlängdes dock systemet men upphörde att gälla den 30 september 2021. Korttidspermitteringarna baseras på en tidigare lag om korttidsarbete från 2014. Det ordinarie systemet har inte använts tidigare då Sveriges ekonomi generellt visat en stark tillväxt under senare år. Systemet kräver att regeringen aktiverar det vid lågkonjunktur eller att det finns en påtaglig risk för en sådan i närtid. I det tillfälliga systemet kunde arbetsgivaren själv ansöka om stödet vid tillfälliga ekonomiska störningar. För att en arbetsgivare ska få använda korttidspermittering krävs dock att detta avtalats om i kollektivavtal eller att 70 procent av arbetskraften omfattas och är överens om villkoren.
Hittills har korttidsarbetet avtalats i nära 558 av de totalt 666 kollektivavtal som finns inom privat sektor. Det innebär att 90 procent av de anställda i näringslivet som har kollektivavtal, mer än 2 miljoner arbetstagare, omfattas av de regelverk som gäller vid korttidsarbete.
Senast uppdaterad: 2022-03-22
av Simon Torstensson
Publicerad: 2022-03-22
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.