Korttidspermittering

Systemet för korttidspermittering förstärktes temporärt under coronakrisen till följd av de negativa konsekvenserna som det innebar för många företag. Nära 90 600 ansökningar om korttidspermittering kom in till Tillväxtverket under den tillfälliga perioden. Högst antal korttidspermitterades i storstadslänen, men tar man hänsyn till storleken på den regionala arbetsmarknaden var fördelningen mer jämn mellan länen. Totalt beviljades nära 600 000 anställda stödet.

Permittering är möjligheten för en arbetsgivare att dra ner arbetstiden för att undvika uppsägningar vid tillfälliga ekonomiska svårigheter. I samband med coronakrisen infördes i mars 2020 ett tillfälligt system för korttidsarbete som ger arbetsgivaren möjlighet att dra ner arbetstiden till 80, 60 eller 40 procent av en heltid. Arbetstagaren behåller under tiden mellan 92 och 96 procent av lönen. Systemet kompletterades i början av april med ytterligare en permitteringsnivå som gällde perioden maj till juli 2020 och möjliggjorde en neddragning upp till 20 procent av arbetstiden med 88 procent av lönen. Det förstärkta stödet i form av korttidspermittering gällde till och med 30 september 2021. Lönetaket för ersättning ligger på 44 000 kronor i månaden, oavsett nedsättningsgrad och period. (Du kan läsa mer om reglerna kring korttidspermittering hos Tillväxtverket.)

En större del av den minskade löneinkomsten kopplad till arbetstidsnedsättningen täcks upp av staten samtidigt som arbetsgivaren betalar en något högre timlön för de timmar som fortfarande arbetas. Stöd omfattande cirka 30 miljarder kronor beviljades för cirka 600 000 anställda. Till antalet utmärkte sig storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne med flest korttidspermiteringar. Sett i förhållande till antalet anställda totalt i näringslivet var fördelningen dock jämnare mellan länen där exempelvis omkring 25 procent av de anställda i Västra Götaland, Jönköping och Södermanland beviljades korttidspermittering sedan början av mars 2020.

Korttidspermittering

Per län efter arbetsplatsens placering

Beviljat belopp, milj. kronorAntal beviljade ansökningar
Stockholm11 041,325 882
Västra Götaland6 843,212 883
Skåne2 675,38 323
Jönköping1 059,32 553
Östergötland961,82 504
Södermanland933,41 497
Halland735,22 362
Uppsala595,22 018
Västmanland618,21 597
Värmland603,31 670
Örebro551,01 660
Gävleborg526,51 506
Kalmar520,81 215
Dalarna510,61 662
Västerbotten488,51 551
Kronoberg480,61 073
Norrbotten414,81 433
Västernorrland377,21 248
Jämtland249,4968
Blekinge243,5715
Gotland85,5429
Totaler31 316,474 969
Källa: Tillväxtverket
Not: Data avser perioden 7 april 2020 - 26 januari 2022.

Dagens tillfälliga system om korttidspermittering trädde i kraft den 7 april och var från början tänkt att gälla retroaktivt från 16 mars fram till årets slut. Under hösten förlängdes dock systemet men upphörde att gälla den 30 september 2021. Korttidspermitteringarna baseras på en tidigare lag om korttidsarbete från 2014. Det ordinarie systemet har inte använts tidigare då Sveriges ekonomi generellt visat en stark tillväxt under senare år. Systemet kräver att regeringen aktiverar det vid lågkonjunktur eller att det finns en påtaglig risk för en sådan i närtid. I det tillfälliga systemet kunde arbetsgivaren själv ansöka om stödet vid tillfälliga ekonomiska störningar. För att en arbetsgivare ska få använda korttidspermittering krävs dock att detta avtalats om i kollektivavtal eller att 70 procent av arbetskraften omfattas och är överens om villkoren.

Hittills har korttidsarbetet avtalats i nära 558 av de totalt 666 kollektivavtal som finns inom privat sektor. Det innebär att 90 procent av de anställda i näringslivet som har kollektivavtal, mer än 2 miljoner arbetstagare, omfattas av de regelverk som gäller vid korttidsarbete.

Permitteringar – historik

Möjligheten att permittera personal är inget nytt eller unikt fenomen utan något som förekommit tidigare i Sverige och som även är vanligt i andra länder. Hur det finansieras och vilka regler som gäller skiljer sig naturligtvis åt och har förändrats över tid. Tyskland var mycket tidiga att implementera åtgärden och hade ett regelverk på plats redan under 1920-talet medan andra länder satte igång system under efterkrigstiden. Under finanskrisen användes permittering i 22 av EU:s medlemsländer.

Sverige hade ett permitteringslönesystem på plats 1989. Arbetsgivaren betalade då full lön till arbetstagaren under permitteringen och kunde i sin tur ansöka om ersättning där en del betalades av staten och en kompletterande ersättning betalades genom en kollektivavtalad överenskommelse mellan fack och arbetsgivareförbund. I samband med 90-talskrisen blev trycket på A-kassan och permitteringsutbetalningarna stort och systemet skrotades i samband med budgetsaneringen.

När finanskrisen slog till i slutet av 00-talet ökade behovet av ett nytt system. Resultatet blev de så kallade krisavtalen som förhandlades fram mellan fack och arbetsgivareförbund under 2009. Det innebar att de anställda kunde gå ner i arbetstid samtidigt som lönen minskades.