Ett Island på väg

Den framgångsrika ön

Island har länge varit ett land rikt på naturresurser. Fiske och energitillgångar har byggt välståndet. En fjärdedel av landets inkomster kommer från just fiskeindustrin. Några år innan krisen växte landets BNP kraftigt med runt 7,5 procent under 2004 och 2005. Inget annat land i Europa hade så höga tillväxtsiffror. Tillväxten drevs av stora investeringar i landets aluminiumindustri samt av investeringar i finansiella tjänster. Många såg Island som ett exempel på ett land som väl utnyttjat sina möjligheter och imponerades av hur bra det gick för landet.

Krisen inleds

Krisen på Island härstammar från två separata med ändå samverkande händelser: 

• För det första överhettades den isländska ekonomin. Dels genom de stora investeringar man gjorde i aluminiumindustrin men också genom en allt generösare utlåning från bolåneinstitut och banker. Värdet på den isländska kronan steg. Staten sänkte skatter i snabb takt och överskred sin budget.
• För det andra började de isländska bankerna växa. De fördubblade sina balansräkningar flera gånger om under fyra år fram till 2008. Ganska snart, när det som skulle bli finanskrisen inleddes, började omvärlden se att det isländska banksystemet, och den isländska ekonomin var instabil och inflödet av kapital avstannade nästan helt.  Strax före kollapsen uppgick bankernas utlåning till 11 gånger landets BNP.

Nästan samtidigt som de amerikanska storbankerna kollapsade, kollapsade även det isländska banksystemet. Staten tog över de tre största bankerna och Islands tillgång till internationella marknader ströps, kronan fortsatte att falla fritt.

I förhållande till BNP är den isländska kraschen den största som någonsin ägt rum. Det är viktigt att komma ihåg att krisen på Island inte bara rörde det finansiella systemet. Bankkollapsen fick, tillsammans med sjunkande inhemsk efterfrågan och lägre priser, ekonomin att falla och skapade reella följder som landet fortfarande tampas med.

Efter krisen

En av de mest märkbara effekterna av krisen är den höga arbetslösheten. Mellan 2007 - 2009 steg arbetslösheten från runt 2 till cirka 7 procent. Dessutom sjönk tillväxten då konsumtion och investeringar bromsade in. Men Island hade i det här läget nytta av sin lågt värderade valuta. Exporten gynnades och isländska varor var helt enkelt billiga för omvärlden att köpa. I och med det sjönk inte BNP så mycket som man först befarat. Men ändå tillräckligt för att ha negativ tillväxt två år i rad.

Under 2005 låg Islands statsskuld på cirka 20 procent av BNP och fem år senare var den uppe på 80 procent. På grund av ett stort åtstramningspaket är statsskulden nu på väg nedåt igen. Jämfört med statsskulden hos de länder som idag diskuteras, bland andra Grekland och Italien, är 80 procent en relativt låg nivå. Det som gör Island speciellt är den stora stegringen av statsskulden.

Landet har fortsatta problem med tillväxten. Under förra året visade landet en negativ tillväxt på -3,5 procent. Endast Grekland hade lägre tillväxtsiffror det året. I början på 2011 började man se ljuset i tunneln och hade en låg men positiv tillväxt.

På god väg

Även om tillväxten inte är så imponerande ännu finns det andra positiva nyheter. Valutakursen har, efter det skarpa fallet 2008, stabiliserats. Bankernas tillgångar, som andel av BNP, ligger på en femtedel av nivån innan krisen. Antalet banker och kreditinstitut har i princip halverats.

Under juni 2011 sjönk arbetslösheten till under 7 procent, vilket är den lägsta nivån på två år. Men, det är fortfarande långt över nivåerna innan krisen.

För Islands del är en så hög arbetslöshet en helt ny situation.

Under 2009 fick Island ett lån från IMF, de övriga nordiska länderna och Polen. Ett antal krav var knutna till lånet. Den sista augusti i år meddelade IMF att Island genomfört alla krav med bravur och vidtagit nödvändiga åtgärder för att få ekonomin i balans. Man har bland annat börjat sänka sin statsskuld och sett till att de största bankerna i landet har tillräckligt med kapital. IMF menar dock att fortsatt arbete krävs för att minska riskerna för nya krascher, i det ingår att bygga upp ett regelsystem som bankerna måste följa.

Vad händer nu?

Det verkar alltså som att Island har klarat sig förhållandevis väl. Tack vare en stabil ekonomi i grunden med exportfördelar inom fiske- och energiindustrin ser det ut som att landet kan ta sig uppåt igen. Den lågt värderade kronan under krisen gjorde att landets export kunde hållas uppe och bidra till tillväxten som trots negativa siffror inte sjönk så mycket som man befarat. Även OECD spår en positiv tillväxt för de kommande åren.

Islands egen statistikmyndighet gör prognoser som visar att landet år 2014 kommer att ha återhämtat sig helt och att kunna fortsätta växa från den nivå man låg på innan krisåren. Det som återstår dock är att se hur de nya oroligheterna i världsekonomin kommer drabba landet. Precis som Sverige är Island ett litet exportberoende land. Det innebär att den egna framgången i många fall är beroende av att det går bra för länder runt omkring.