Lycka kan köpas för pengar

Nyligen kom nya BNP-siffror för Sverige. Detta är det vanligaste sättet att avgöra hur bra det går för ett land. Men det pågår ständigt diskussioner om alternativa mått. Ett diskussions- område handlar om att mäta människors lycka och välmående istället. Det kan låta flummigt och det ifrågasätts ofta. Men sanningen är att fler och fler länder tittar på andra mått, inte bara ekonomiska. Eller kokar det ändå inte ner till samma sak till slut?

En användbar siffra

Att använda sig av just BNP-måttet har ett antal fördelar. Det går att mäta på lite olika sätt och dessa är kända och relativt rakt på. När man väl har en BNP-siffra är den förhållandevis lätt att kommunicera. En BNP-siffra som är högre än föregående period betyder att ekonomin växer och en BNP-siffra som är lägre innebär att ekonomin krymper. Det är också ganska enkelt att jämföra BNP-siffror mellan länder för att få en bild av hur det går för det egna landet i förhållande till omvärlden.

Men en helt annan fråga är om det är rätt att mäta ett lands tillväxt. Är det bra att ett land har hög tillväxt men att invånarna är deprimerade?  En stor del av den relativt nya så kallade lyckoforskningen inom ekonomi har fokuserat en del på sambandet mellan inkomst och välmående. Det visar sig att förändring av inkomst påverkar lyckokänslan positivt men att man också ganska snabbt vänjer sig vid en viss inkomstnivå. Särskilt när denna är hög.

Det gula guldet visar vägen

Detta kan exemplifieras på annat än pengar. Nu är vi ju inga samlare och jägare längre men många av oss uppskattar en svamptur i skogen. Låt säga att du för två veckor sedan var ute och hittade ett kanonställe och fick ihop 1 liter kantareller. Nu är du ute igen men inser att du inte är först på plats och hittar bara 0,5 liter kantareller. Är du nöjd med det eller inte? Antagligen inte. Det hela beror på vad du plockade förra gången och kanske också på hur mycket din medföljande kompis samtidigt lyckats hitta.

På samma sätt beror din nöjdhet med din inkomst på hur mycket du hade tidigare och hur den står sig i jämförelse med andra. Men trots detta så ser det ut som att rikare personer i genomsnitt upplever en högre lyckokänsla än fattigare. Alltså, hellre några kantareller än inga alls.

Mätproblem

Det finns mycket intressant inom denna relativt nya forskningsgren. Och med det sagt finns det också en hel del som man kan fundera på. En sådan sak är på vilket sätt man ska göra själva mätningarna på och vad som mäts. Men trots detta verkar det som att det går att få fram siffror som också kan jämföras mellan länder.

Ett sådant test och resultat presenterar OECD. I testet har man ställt följande fråga i ett formulär till testpersonerna i länderna: "föreställ dig en stege med elva trappsteg där botten (0) representerar det sämsta möjliga livet för dig och den övre (10) representerar det bästa möjliga livet för dig. På vilket trappsteg känner du att du personligen står på för närvarande?" I denna mätning hamnade de nordiska länderna högt.
 

          

En dålig dag

Ett sannolikt övergripande problem för denna typ av mätningar är att de antagligen är väldigt känsliga för omständigheterna som har omgett testpersonen just dagen för testet. I OECD:s test hamnade Sverige högt men lägre än sina nordiska grannar. Vem vet, kanske var det under testdagen ett kraftigt snöfall som gjorde just svenskarna mindre nöjda med livet. Och som just denna dag representerades av SJ och snöplogningen. Eller så är det så att svenskarna har lite lägre livstillfredsställelse än länderna runt omkring.

En simtur

Trots allt kanske det kokar ner till detta exempel som ett antal forskare presenterat. Ditt välmående beror på: att det finns varor på marknaden, att det finns tid och att det finns kunskap. Varför då undrar ni? Låt oss ta deras exempel: det kanske är så att det som gör dig lycklig är att simma. Men för att kunna göra det så måste du ha en baddräkt, kanske en ledig eftermiddag och kunskapen att kunna simma. Tar man bort någon av dessa parametrar så kan du inte göra det som gör dig lycklig. För en snygg baddräkt är ju inte till någon nytta om du inte kan simma.

Ekonomi trots allt?

Så man skulle överlag kunna hävda att lycka är beroende av ett antal förutsättningar och omständigheter. Och att dessa i många fall är ekonomiska. Varorna måste produceras och finnas på marknaden, du måste ha ett jobb så att du har pengar och råd att både kunna köpa baddräkten och kunna vara ledig. Även själva kunskapen måste också finnas tillgänglig för dig att köpa och tillämpa. Och ja, då var vi tillbaka från början igen. Det kanske är BNP man ska mäta med trots allt?

Not: Simexemplet ovan är taget från Luis Rayo och Gary S. Beckers text om lycka, inkomst och ekonomisk politik i CESifo Dice Report, volume 8, number 4, 2010. Se även Hall, Barrington Leigh och Helliwell i samma rapport.