Små löneskillnader mellan unga och äldre

Skillnaderna mellan ungas ingångslöner och vad personer som jobbat ett halvt yrkesliv tjänar är ofta relativt små i Sverige. Tittar man på medianlönen för unga arbetare som är nya på arbetsmarknaden och jämför den med medianlönen för samtliga övriga anställda i arbetaryrken, är skillnaden i månadslön inte större än drygt 3 800 kronor. Siffrorna är hämtade från Svenskt Näringslivs lönestatistik som omfattar anställda inom denna organisations närmare 60 000 medlemsföretag.

Att löneskillnaderna är små betyder att arbetsgivare många gånger inte behöver gå upp särskilt mycket i lön för att anställa en erfaren person istället för lägga resurser på att träna upp en ung och oerfaren arbetstagare. Detta kan naturligtvis utgöra en del av förklaringen till varför arbetslösheten bland unga idag uppgår till 26,6 procent, medan arbetslösheten i åldergruppen 35-54 år stannar vid 4,7 procent.

Kollektivavtalen styr

Att ingångslönerna är höga i Sverige beror inte på några politiskt fattade beslut. Till skillnad från många andra länder har nämligen Sverige inte några lagstadgade minimilöner. Istället är det lägstalönerna som anges i kollektivavtalen som i hög grad styr ungas ingångslöner. Dessa har förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter, det vill säga arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Genom att ha vikt en relativt stor andel av löneutrymmet i kollektivavtalen till de lägst betalda har ungas ingångslöner hamnat relativt högt.

Startpunkten – inte ändhållplatsen

Men att lägstalönerna är höga i Sverige betyder inte att folk stannar kvar någon längre tid bland de lägst betalda. Tvärtom är lönerörligheten i Sverige hög. En studie utifrån Svenskt Näringslivs lönestatistik visar att endast 38 procent av de som år 2004 hade lägst lön var kvar i den gruppen efter ett år.

Ytterligare ett år fram i tiden, år 2006, var endast 25 procent kvar bland de lägst betalda. Och så fortsätter det, år efter år. Tendensen att merparten avancerar i lönehierarkin går inte att missa. Sex år efter 2004, det vill säga 2010, hade nio av tio lämnat den lägst betalda gruppen. De lägst betalda 10 procenten utgjordes alltså av helt andra individer 2010 jämfört med hur det såg ut 2004.

Denna statistik visar tydligt att lägstalöner utgör startpunkten i en lönekarriär, inte ändhållplatsen. Frågan är bara om den startpunkten har blivit för svår att nå upp till för en stor del av de 26,6 procenten unga arbetslösa?

Medianlönestatistiken är reviderad och uppdaterad 2011-05-27.

Artikeln är uppdaterad 2011-09-21 (dock ej arbetslöshetssiffrorna).