Så fungerar det nya sjukförsäkringssystemet

De nya reglerna inom socialförsäkringarna som gäller sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning har introducerats sedan mitten av 2008. Dessa ersättningar beviljas och betalas ut av Försäkringskassan. Vilken ersättning som beviljas beror på vilken form av sjukskrivning som är aktuell.

Sjukpenning är en ersättning när man inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjukersättning är en ersättning till personer mellan 30 och 64 år som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktions- nedsättning. Aktivitetsersättning är en ersättning till personer mellan 19 och 29 år som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

De nya reglerna har framför allt berört dem med sjukpenning och med sjukersättning. Vad gäller sjukersättningen så kunde man tidigare få sjukersättning om arbetsförmågan ansågs vara nedsatt under minst ett år. Detta har nu ändrats till att arbetsförmågan ska anses vara stadigvarande nedsatt. Dessutom har den tidsbegränsade sjukersättningsformen tagits bort.

Det har införts tidsgränser för sjukpenningen

Den största skillnaden vad gäller det nya och det gamla systemet för beviljandet av sjukpenning är att det har införts tidsgränser. Tidigare fanns inga tidsgränser. Det har införts en bortre tidsgräns för hur lång tid totalt sett som Försäkringskassan ska betala ut sjukpenning. För vanlig sjukpenning är tidsgränsen numera 364 dagar under en sammanhängande period av 450 dagar, eller 15 månader. Under dessa 364 dagar ska Försäkringskassan dessutom vid fastställda tidpunkter utvärdera om den sjukskrivne kan återgå i arbete.

Det är dock inte alltid man hinner bli frisk på ett år. Då finns det möjligheter att förlänga tiden man har sjukpenning. Det finns framför allt tre olika möjligheter:

• Förlängd sjukpenning
  Detta betalas ut i ytterligare maximalt 550 dagar, alltså 364 + 550 dagar vilket är cirka 2,5 år. Dock om man inte kan arbeta på grund av en arbetsskada så finns ingen tidsbegränsning på utbetalningen av sjukpenning.
• Förlängd sjukpenning i vissa fall
  Detta är utbetalning av sjukpenning utöver tidigare nämnda tidsgränser, alltså utöver de 364 och de 550 dagarna. Denna sjukpenning beviljas om man på grund av sjukdom inte klarar att arbeta. Här finns ingen bortre tidsgräns.
• Fortsatt sjukpenning
  Detta beviljas om man är arbetsoförmögen på grund av en långvarig allvarlig sjukdom, till exempel cancer. Det finns ingen bortre tidsgräns för denna utbetalningsform heller.

Det finns också möjligheter att omvandla sjukpenning till sjuk- eller aktivitets- ersättning. Det ska också nämnas att med de nya reglerna finns speciella övergångsregler för de som blev sjukskrivna innan de nya reglerna trädde i kraft.

Vad händer sedan?

När antalet dagar med sjukpenning har tagit slut för en person, eller om sjuk- eller aktivitetsersättningen har avslutats, påbörjas en process för att återgå till arbetsmarknaden. De som inte har ett arbete, eller inte kan gå tillbaka till sitt gamla arbete, får ett erbjudande om att medverka i ett nyinfört arbetsmarknads- politiskt program som Arbetsförmedlingen ansvarar för, kallat arbetslivs- introduktion. Detta program syftar till att ge extra stöd till personer som har varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid. Programmet varar i maximalt tre månader och under denna tid kan de som deltar få aktivitetsstöd.

De nya reglerna innebar bland annat att en stor grupp människor nådde den maximala gränsen för sjukpenning eller för den tidsbegränsade sjukersättningen vid årsskiftet 2010. Nyligen kom en rapport från Försäkringskassan där man har tittat på vad de utförsäkrade har för sysselsättning efter utförsäkringstiden.

Drygt 80 procent lämnade sjukförsäkringen

Totalt utförsäkrades 17 850 personer i början av 2010. Av dessa lämnade 14 700 personer, eller drygt 80 procent, helt sjukförsäkringen. Övriga fick ’förlängd sjukpenning i vissa fall’ (alltså mer än 2,5 år) eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Av de 14 700 som lämnade sjukförsäkringen helt påbörjade 12 700 personer arbetslivsintroduktionen hos Arbetsförmedlingen. Av de resterande 2 000 personerna så fick, enligt Försäkringskassans enkätundersökning, drygt hälften anställning, ungefär 6 procent driver ett eget företag och ungefär 16 procent har inte någon sysselsättning. Resterande gör annat, till exempel studerar eller blivit ålderspensionärer.

Det är svårt att ännu se några effekter av dessa reformer i statistiken. Anledningen är givetvis att reformen inom sjukskrivningsprocessen fortfarande är väldigt ny. Dock, att drygt 80 procent av de utförsäkrade påbörjade en väg tillbaka till arbetsmarknaden istället för fortsatt sjukförsäkring borde ses som en positiv konsekvens av den nya reformen. Nu gäller det att dessa människor får det stöd de behöver för att hitta ett arbete som passar dem. Hur den nya arbetslivs- introduktionen och Arbetsförmedlingen kommer att klara av detta återstår fortfarande att se.