Lägre pensioner i sämre tider

Under hela vår arbetsföra ålder sparar vi till pensionen och efter de yrkesverksamma åren betalar pensions- systemet tillbaka pengarna vi sparat. Fast riktigt så enkelt är det inte. Här presenteras därför en översikt över hur dagens pensionssystem fungerar med fokus på det allmänna, statliga, pensionssystemet. Här förklaras också varför pensionerna minskat under 2010.

Det nya pensionssystemet

Dagens pensionssystem är ett resultat av en partiöverskridande uppgörelse från 1994. Själva systemet har introducerats stegvis sedan 1999 och används fullt ut sedan 2003. Anledningen till att man förändrade pensionssystemet var att det gamla systemet inte var långsiktigt ekonomiskt hållbart. Utgifterna ökade på ett sådant sätt att det skulle bli svårt att betala ut pensionerna i framtiden, speciellt med tanke på den åldrande befolkningsstrukturen.

Dagens pensionssystem är därför skapat för att klara dessa utmaningar genom att ha en stark koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen. Att säga att systemet är långsiktigt hållbart är dock inte samma sak som att säga att storleken på pensionerna inte kommer att förändras.

Strukturen

Dagens pensionssystem består av flera olika delar. Detta innebär att vi sparar till vår pension på flera olika ställen, på samma sätt kommer också utbetalningarna från flera olika håll. Övergripande består pensionssystemet av tre olika delsystem:

 
Den allmänna pensionen är oftast den största delen av pensionen och är i sin tur uppdelad i två delar: inkomstpensionen och premiepensionen. Det finns även en garantipension, för dem som haft mycket låga eller inga inkomster under sin arbetsföra ålder.

Den allmänna pensionen

Varje år fram till pensionen betalar vi 18,5 procent av alla våra beskattningsbara inkomster till det allmänna pensionssystemet. Här inkluderas alltså inte bara lön utan även olika former av ersättningar som till exempel arbetslöshetsersättning eller föräldrapenning. Sparandet sker automatiskt genom skatteinbetalningarna och redovisas i det orange kuvert som årligen kommer i brevlådan. Hur mycket vi betalar in ligger sedan till grund för hur stor pensionen blir. Ju högre inkomster, desto högre pension.

Det finns dock ett tak för hur mycket av pensionsinbetalningarna som faktiskt går till pensionssystemet. Det taket ligger på 18,5 procent av en årsinkomst på 7,5 inkomstbasbelopp. Under 2009 var 7,5 inkomstbasbelopp satt till 381 750 kronor. Det innebar att en person maximalt kunde betala in 18,5 procent av 381 750 kronor, alltså 70 624 kronor, till den allmänna pensionen. Överskottet går till staten istället för till pensionssystemet. Under 2009 innebar detta en inkomst för staten på drygt 15 miljarder kronor.

Pensionen beror på börsutvecklingen…

Av de 18,5 procent vi betalar till det allmänna pensionssystemet går 16 procent till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen. Premiepensionen förvaltas i fonder som vi själva väljer och är den del av den statliga pensionen vi själva kan påverka. Hur denna del sedan förändras beror på hur det går för våra fonder. Om vi inte gör egna aktiva fondval förvaltas pengarna av den så kallade sjunde AP-fonden.

…men också på den samhällsekonomiska utvecklingen

Inkomstpensionen förvaltas av de allmänna pensionsfonderna, de så kallade AP-fonderna. I teorin betalar vi in pengar till första-fjärde AP-fonderna som sedan förvaltar pengarna tills vi väljer att plocka ut dem som pension igen. Under tiden som AP-fonderna förvaltar pensionspengarna får vi ränta på pengarna som motsvarar den genomsnittliga löneökningen i samhället. Detta innebär att inkomstpensionen utvecklas i takt med samhällsekonomin.

Det är alltså de arbetsföra idag som finansierar dagens utbetalningar av inkomstpensionerna.

I praktiken är AP-fonderna snarare ett transfereringssystem där ett års inbetalningar betalas ut igen under samma år. Det är alltså de arbetsföra idag som finansierar dagens utbetalningar av inkomstpensionerna. Förenklat bygger detta system på att summan av ett års inbetalningar måste vara lika stor som summan av samma års utbetalningar, annars går inkomstpensionssystemet med underskott. AP-fonderna sitter visserligen på buffertar och kan klara av en tid av underskott, men om man inte får bukt på underskotten kommer det att leda till att AP-fondernas kapital efter ett tag tar slut och därmed inte längre kan betala ut några inkomstpensioner. Därför har systemet en inbyggd ’broms’ som ska förhindra långsiktiga underskott och göra systemet långsiktigt hållbart.

Bromsen minskar pensionen

När bromsen väl träder i kraft justerar den ner inkomstpensionerna tills systemet kommer i balans igen. Rent praktiskt fungerar den på så sätt att efter varje år görs en redovisning som visar om systemet för inkomstpensionen har gått med överskott eller underskott året innan. Om systemet har gått med underskott aktiveras bromsen för det året som ska komma, vilket gör att bromsen har en fördröjning på ett år.

Underskott sedan 2008

Sedan 2003 har det nya pensionssystemet inte haft några underskott. Denna trend bröts dock år 2008 då det visade sig att finanskrisen hade minskat AP-fondernas tillgångar betydligt. Dock inte i form av minskade inbetalningar utan genom de stora börsfallen. Stora delar av pengarna i AP-fonderna investeras nämligen i aktier fram tills de blir utbetalda som pensioner. Detta innebar att bromsen aktiverades och sänkte pensionerna med 3,0 procent för år 2010.

inkomstpensionerna kommer att fortsätta att minska, under 2011 kommer minskningen vara 4,3 procent

Även under 2009 gick pensionssystemet med underskott. Denna gång främst på grund av den djupa lågkonjunktur som rådde. Framför allt var det en snabbt ökande arbetslöshet som gjorde att inbetalningarna till pensionssystemet minskade drastiskt. Detta innebär att inkomstpensionerna kommer att fortsätta att minska, under 2011 kommer minskningen vara 4,3 procent. För en inkomstpension på 12 000 kronor per månad innebär detta en sänkning med 512 kronor per månad före skatt. Med regeringens tidigare införda skattesänkningar för pensionärer och givet ytterligare skattesänkningar för pensionärer som utlovas kommer dock minskningen efter skatt inte vara lika stor.