Vad innebär den negativa avkastningskurvan?

Avkastningskurvan kan användas för att avläsa marknadens förväntningar kring den framtida ekonomiska utvecklingen. Enkelt uttryckt visar avkastningskurvan förhållandet mellan avkastning och löptid för svenska statsobligationer. Sedan år 1990 har avkastningskurvan varit negativ vid tre tillfällen. Första tillfället var under 90-talskrisen, sedan i samband med finanskrisen 2008 och nu sedan slutet av 2022.

Vad är en avkastningskurva?

Avkastningskurvan visar hur räntor på räntebärande papper med samma risk skiljer sig åt över olika tidshorisonter, exempelvis statsobligationer med olika löptider. Avkastningskurvan är inte statisk utan förändras kontinuerligt i samband med rörelserna på marknaden. Den långa och den korta räntan påverkas delvis av olika saker. De korta räntorna bestäms i stor utsträckning av Riksbanken, medan de långa räntorna påverkas av inflationsförväntningar och riskpremier.

Vad säger avkastningskurvans lutning?

Enligt förväntningshypotesen borde investeringar i räntebärande papper med olika löptider ge samma förväntade avkastning över en viss tidshorisont. Det betyder att om räntan på 2 års sikt är högre än kortare räntor beror det på att marknaden förväntar sig att Riksbanken kommer att höja styrräntan (den kortaste räntan) de närmaste åren.

I verkligheten är det dock mer komplicerat än så eftersom marknaderna har imperfektioner och riskpremier varierar över tiden. Lite förenklat kan man ändå se det som att när de längre räntorna är lägre än de korta räntorna är det ett tecken på att marknaden förväntar sig att Riksbanken kommer att sänka styrräntan framöver. Normalt sett sänker Riksbanken räntan för att stimulera ekonomin, så det är alltså ett tecken på att marknaden förväntar sig att ekonomin kommer att gå sämre framöver.

Avkastningskurvan kan alltså ta tre former; positiv, negativ och neutral. I normala tider är kurvans lutning positiv. När kurvan är neutral väntas ekonomin stagnera, och när den är negativ förväntas alltså ekonomin krympa. Sedan 1990-talet har kurvan varit positiv 86 procent av tiden, negativ 11 procent och neutral 3 procent.

Signalerar en negativ avkastningskurva lågkonjunktur?

Sedan 1990-talet har Sverige genomgått flera kriser. De två största är 90-talskrisen och finanskrisen 2008. I samband med både 90-talskrisen och finanskrisen blev avkastningskurvan negativ. I diagrammet ovan visas skillnaden mellan 2 åriga och 10 åriga statsobligationer. När skillnaden (räntespreaden) är negativ är alltså avkastningskurvan negativ. Sambandet mellan lågkonjunktur och den negativa avkastningskurvan är alltså starkt.

Samtidigt behöver inte en negativ avkastningskurva alltid innebära att ekonomin kommer gå in i en lågkonjunktur, däremot verkar alla större lågkonjunkturer ha föregåtts av en negativ avkastningskurva.

Vill du läsa mer om prognoser i ekonomin finns det här. Är du intresserad av ytterligare läsning om avkastningskurvan finns det här.