Olika mått på inflation

De senaste månaderna har inflationen stigit både i Sverige och internationellt. I USA är till exempel inflationen över 7 procent för tillfället. När ekonomin går igenom en kris är det normalt att många variabler gör stora kast och det gäller i viss mån även inflationen. I samband med coronakrisen föll först inflationen ner till -0,4 procent som lägst i april 2020 för att sedan stiga till 4,1 procent i december 2021. Som man kan se i diagrammet var såväl nedgången som uppgången ovanligt kraftiga. Vi får gå tillbaka till finanskrisen 2008 för att hitta liknande svängningar i inflationssiffrorna.

Det var dock framförallt ökande priser på energi som drev på den accelererande inflationen i slutet av 2021. Det syns i diagrammet, där serien KPIF-XE visar inflationen utan energipriser och KPIF visar inflationen inklusive energipriser. Bortser man från energipriserna ser man att inflationen faktiskt föll något under december månad. Eftersom energipriser tenderar att variera mer än andra priser kan det vara ett bättre mått på hur starkt inflationstrycket i ekonomin är.

För att få en ännu bättre uppfattning om det underliggande inflationstrycket kan man använda statistiska metoder för att rensa bort de priser som varierar mest. I diagrammet kan man se ett mått som Riksbanken har tagit fram som heter ”Trim85”. Där har de tagit bort 7,5 procent av de högsta respektive lägsta prisförändringstakterna varje månad för de undergrupper som ingår i KPIF. Vi ser att även det måttet ligger betydligt lägre än KPIF.

Det är stor skillnad på när inflationen är tillfälligt hög på grund av till exempel olika tillfälliga flaskhalsar i produktionen och när den är hög för att efterfrågetrycket i ekonomin är högt. Om det är en hög allmän efterfrågan som driver upp inflationen är det mycket mer troligt att det håller i sig och normalt sett kan man förvänta sig att centralbanken börjar strama åt genom att höja räntan. Om inflationen däremot bara är tillfälligt hög är det inte lika uppenbart att en åtstramning borde följa. Eftersom det tar tid för räntehöjningar att få effekt på efterfrågan så behöver centralbanken göra prognoser för hur inflationstrycket kommer att utvecklas framöver och anpassa penningpolitiken till hur man ser efterfrågan utvecklas på lite längre sikt.

Det är alltid svårt att avgöra om en uppgång i inflationen är tillfällig och det finns alltid en risk att stigande priser på energi ger följdeffekter på andra priser. Därför måste man studera fler variabler än bara olika inflationsmått för att få en bild av läget i ekonomin. Här hittar du en sammanställning av olika variabler och indikatorer för svensk ekonomi.