Riksbanken plötsligt bäst på inflationsprognoser

Efter att ha haft bland de sämsta prognoserna har Riksbanken lyft sig och är nu det prognosinstitut som var bäst på att förutspå inflationen för fjolåret. Det visar Konjunkturinstitutets utvärdering av elva prognosmakare. I ett längre perspektiv har dock Riksbanken mycket att ta igen för att nå en topplacering. 

Ekonomiska prognoser är av stor nytta för beslutsfattare. Om prognoserna slår fel kan det givetvis få digra konsekvenser. I detta sammanhang ger Konjunkturinstitutets återkommande utvärdering av prognosmakares arbete värdefull information.

Att mäta fel

Att mäta skillnaden mellan prognoser och utfall kräver lite fingertoppskänsla. Ett bra mått är rotmedelkvadratfelet. Det är ett mått som straffar de prognosmakare som gör stora fel under enskilda prognoser, men är snällare mot mindre fel även om de är fler till antalet.

Konjunkturinstitutets utvärderingar har längre varit dyster läsning för Riksbanken. För prognosperioderna 2014 – 2016 har rotmedelkvadratfelet varit högre än genomsnittet för de elva prognosmakare som utvärderas. För 2014 och 2015 var Riksbankens prognoser de fjärde sämsta och för 2016 de näst sämsta. Att det är just inflationen som man har haft svårt att bedöma är lite extra känsligt eftersom den är målvariabel för deras egen penningpolitik.

Den senaste utvärderingen tyder dock på att något hänt på Brunkebergstorg. För prognosåret 2017 hade Riksbanken de mest träffsäkra prognoserna, följd av Swedbank och Nordea på delad andraplats. Trenden verkar ha vänt och Riksbanken presterar nu betydligt bättre än övriga prognosmakare.

En del att ta igen

I ett längre perspektiv lider de dock av gamla prognosfel. I utvärderingen för perioden 2013–2017 hamnar Riksbanken på åttonde plats för prognoser som gällde inflationen under samma år som prognosen gjordes. När det gällde att förutsäga inflationen under nästkommande år blev det en niondeplats. Det är lite som i sportens värld – det krävs att de upprepar sin topplacering även i framtiden för att de ska klättra i rankingen och ta täten i ”prognosligan”.

 

Svenskt Näringsliv bäst på tillväxt

Det är inte bara inflationsprognoserna som Konjunkturinstitutet utvärderar utan även prognoser över andra viktiga makroekonomiska storheter. Av dessa är det förmodligen prognoserna över BNP-tillväxten som väcker mest intresse. Oavsett om man är anställd, arbetsgivare eller pensionär, finns det skäl att hålla koll på hur den ekonomiska aktiviteten i landet utvecklas.

I årets utvärdering var det Svenskt Näringsliv som hade de mest träffsäkra prognoserna för BNP-tillväxten. Som framgår av tabellen nedan håller de även förstaplatsen i den långa utvärderingen för 2013-2017, både vad gäller innevarande år och nästkommande.

Träffsäkerhet i prognoser för BNP

Rotmedelkvadratfel

Prognosperiod 2017Innevarande år 2013-2017Nästkommande år 2013-2017
Svenskt Näringsliv0,110,500,54
Konjunkturinstitutet0,250,530,67
Handelsbanken 0,260,570,67
Swedbank0,320,650,76
Regeringen 0,350,730,79
Riksbanken0,370,560,60
Handelns Utredningsinstitut 0,450,650,78
LO0,480,580,82
Ekonomistyrningsverket 0,510,620,59
Nordea0,540,600,82
Skandinaviska Enskilda Banken 0,600,700,63
LADDA NER
Källa: Konjunkturinstitutet

Aktuella prognoser över inflationstakten, BNP, arbetslöshet och sysselsättning hittar du alltid här.

 

Fakta - Beräkning av rotmedelkvadratfelet

Vi har två prognosmakare A och B som gör prognoser över inflationstakten. Om alla avvikelser summeras och delas på antalet prognoser får vi fram medelfelet.

Beräkning av medelfel

Avvikelse AAvvikelse B
Prognos 1-2,001,00
Prognos 22,001,00
Prognos 30,002,00
Medelfel0,001,33
Källa: Ekonomifakta

I detta fall får prognosmakare A ett medelfel på 0. Det får det att låta som att samtliga prognoser varit perfekta trots att både den första och andra prognosen slog fel. Medelfelet kan inte ta hänsyn till att prognoser ibland överskattar och ibland underskattar den verkliga utvecklingen. För att avhjälpa detta kan vi använda oss av absolutmedelfelet. Felet beräknas som medelvärdet av de absoluta avvikelserna.

Beräkning av absolutmedelfel

Absolut avvikelse AAbsolut avvikelse B
Prognos 12,001,00
Prognos 22,001,00
Prognos 30,002,00
Absolutmedelfel1,331,33
Källa: Ekonomifakta

Nu får prognosmakarna samma absolutmedelfel på 1,33. När det gäller prognoser så är det dock i regel sämre om prognoserna avviker kraftigt från verkligheten under en enskild period, jämfört med om de missar målet med små marginaler under flera perioder. Därför beräknar vi rotmedelkvadratfelet som är roten ur medelvärdet av de kvadrerade avvikelserna. 

Beräkning av rotmedelkvadratfel

Avvikelse^2 AAvvikelse^2 B
Prognos 14,001,00
Prognos 24,001,00
Prognos 30,004,00
Rotmedelkvadratfel1,631,41
Källa: Ekonomifakta

Vi ser nu att Prognosmakare B har skapat mer träffsäkra prognoser om vi väger stora avvikelser under enskilda år tyngre, jämfört med mindre avvikelser av samma totala storlek. Jämfört med medelfelet, där prognosmakare A framstår som helt perfekt är måttets fördelar tydliga.