Lägre sjukfrånvaro med förändrad turordning

Turordningsreglerna i LAS påverkar effektiviteten på arbetsmarknaden och inverkar negativt på bland annat produktivitet och personalomsättning i små företag. Det framkommer i IFN:s sammanställning av rådande forskning på området. Turordningsreglerna påverkar dessutom både arbetstagares och arbetsgivares beteendemönster.

Vilka regler som gäller på arbetsmarknaden sätter grunden för dess utveckling och i längden förutsättningarna för vår gemensamma välfärd. Det ett område som således är relevant för många och ofta ger upphov till diskussion. En ständigt återkommande debatt är den kring Lagen om anställningsskydd (LAS) och turordningsreglerna, det vill säga de regler som bland annat bestämmer vad som gäller vid uppsägning av anställda.

Vilka effekter LAS och främst turordningsreglerna har på arbetsmarknaden studeras i en ny rapport från IFN. Man ställer frågan om LAS har faktiska effekter för arbetsmarknadens funktion eller om det mest är ett spel för gallerierna från politiskt håll. Genom att sammanställa resultatet av rådande forskning på området, inriktat på just turordningsreglerna och det så kallade tvåundantaget, konstaterar man att dessa har betydelse för både produktivitet, personalomsättning och sjukfrånvaron bland mindre företag.

Först in sist ut

Turordningsreglerna i LAS innebär något förenklat att den som varit längst på en arbetsplats också är den som får gå sist vid neddragningar på grund av arbetsbrist. Det är en i det närmaste unik lagstiftning internationellt sett, vars likhet endast kan hittas i Nederländerna. I de fall turordningsliknande överenskommelser förekommer i andra länder är de oftast informellt reglerade på företag eller via kollektivavtal. Ett sådant exempel är de så kallade seniority rules vid neddragningar på amerikanska skolor.

Tvåundantaget i turordningsreglerna infördes 2001 och ger företag med högst tio anställda rätt att undanta två personer från turordningsreglerna. Genom att jämföra företag med som högst tio anställda med företag som ligger precis över gränsen för tvåundantaget kan man konstatera ett par intressanta effekter av den senaste reformen.

Resultat av tvåundantaget

På företagen som omfattades av undantagsreglerna ökade både antalet nya anställningar och antalet avslutade anställningar med omkring fem procent. Förändringen av antalet anställda fick alltså ingen nettoeffekt men gav en ökad personalomsättning totalt sett. Effekterna var tydligare bland de yngre arbetstagarna (18-25 år) än de äldre (55-64 år) och sannolikheten för avslutad anställning var högre för personer med kort anställningstid än för dem med lång.

Arbetsproduktiviteten ökade med två till tre procent och sjukfrånvaron sjönk med hela 13 procent. Ytterligare en intressant effekt var att uttaget av VAB, vård av sjukt barn, minskade med omkring 7 procent. Effekten var högre bland de anställda männen med småbarn och kunde även ses bland deras respektive (som inte var anställda på företag med tvåundantag). Utöver dessa effekter ökade även företagens förädlingsvärde och omsättningen per anställd.

Sammanställda resultat

Procentuell förändring i företag med som högst 10 anställda.

 Procent
Nyanställningar 5
Avslutade anställningar 5
Arbetsproduktivitet 2 till 3
Sjukfrånvaro -13
VAB -7
Källa: IFN (Policy Paper nr 82: Turordningsregler –​ lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?)
Not: Avslutade anställningar omfattar både frivilliga avgångar och uppsägningar. Värdena för VAB avser det totala värdet. Andelen var något högre bland de anställda männen med barn, bland kvinnliga anställda med barn var effekten inte signifikant säkerställd.

Rapporten visar samtidigt att den ökade produktiviteten inte nödvändigtvis behöver vara kopplad till en ökad arbetsintensitet bland de anställda utan lyfter också andra faktorer som ökade investeringar och effektivitet i företagen. Därutöver kan även den utökade möjligheten att avsluta mindre lyckade anställningar, behålla nyckelkompetens och anpassa arbetsstyrkan vid lågkonjunktur ha en positiv inverkan på produktiviteten. De förändrade turordningsreglerna påverkade alltså inte enbart arbetstagarnas beteendemönster utan även arbetsgivarnas. 

Att sjukfrånvaron sjönk bedöms däremot främst bero på förändrade beteendemönster bland de anställda och ett mer försiktigt uttag av sjukdagar. Det samma gäller vid VAB där den minskade frånvaron ses som en kompensation för den ökade risken av inkomstbortfall, särskilt bland de anställdas respektive som också jobbade mer än tidigare. Generellt reagerade yngre par, par utan kapitalinkomster och personer med relativt låg utbildning mer på tvåundantaget än andra grupper.

Större effekter bland mindre företag

Effekterna av tvåundantaget var tydligast bland de minsta företagen, vanligtvis de med 2-5 anställda. Det har naturligtvis att göra med att effekten av att undanta två personer från turordningsreglerna är procentuellt större bland företag med få anställda. Vilka effekter tvåundantaget skulle få på större företag bedöms som oklart. Många större företag har möjlighet att göra turordningslistor i förhandling med facket och på så vis undkomma turordningsreglerna till viss del. Detta är dock oftast en dyr och komplicerad process som antagligen får arbetsgivare att vara extra försiktiga vid nyanställningar. Att tvåundantaget haft positiva effekter på de små företagen bekräftas dock av rapporten.