Feedback
Stäng
Ge oss gärna feedback

Fokus på - Ungdomsarbetslös- hetsstatistiken

Ungdomsarbetslösheten är ofta livligt debatterad och fokus ligger allt som oftast inte på orsaker och åtgärder utan på statistikens trovärdighet. Här kommer därför en genomgång kring hur statistiken är uppbyggd. När man pratar om ungdomsarbetslöshet så menar man personer mellan 15-24 år. Låt oss se hur det ser ut för våra ungdomar:

Arbetsmarknaden för ungdomar, år 2011

Källa: SCB, AKU

 

Under 2011 fanns det 1 244 200 ungdomar i Sverige i åldrarna 15-24 år. Av dessa ingick drygt hälften i arbetskraften. Personer ingår i arbetskraften antingen om de är sysselsatta eller om de aktivt söker arbete och därför klassificeras som arbetslösa. Nästan hälften av alla ungdomar i Sverige ingår alltså inte i arbetskraften, vanligtvis för att de är heltidsstuderande som inte söker ett arbete. I denna grupp finns också 68 400 personer som är latent arbetssökande. Detta betyder att de vill och kan ta ett arbete men inte aktivt söker arbete just nu.

Av de ungdomar som ingår i arbetskraften var 149 300 personer arbetslösa, av dessa var 66 600 heltidsstuderande, det vill säga lite mindre än hälften av alla ungdomsarbetslösa. Hur ser då kriterierna ut för att klassificeras som arbetslös? Jo, kriterierna för att ingå i arbetslöshetsstatistiken är att personerna inte har något arbete men sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kan börja arbeta inom två veckor. Om personerna uppger att de är heltidsstudenter men aktivt söker arbete och därmed uppfyller kriterierna så räknas dessa som arbetslösa. 

Ungdomsarbetslösheten, från 6 till 30 procent

Figuren ovan visar att det finns många sätt att räkna fram statistik på, låt oss göra några exempel:

Den officiella beräkningen
Statistiska Centralbyrån, SCB, beräknar ungdomsarbetslösheten som den del av ungdomarna som vill arbeta och aktivt söker arbete men inte har något, det vill säga, arbetslösa som andel av arbetskraften: 
149 300 stycken / 652 100 stycken = 22,9 procent

Ungdomsarbetslösheten exklusive heltidsstudenter av arbetskraften 15-24 år

Det har framförts argument om att man inte ska räkna heltidsstuderande som söker jobb som arbetslösa. Då får man följande siffra: 

(149 300- 66 600)/ (652 100- 66 600)= 14,1 %

Ungdomsarbetslösheten exklusive heltidsstudenter av befolkningen 15-24 år 

Det har dock framförts argument att heltidsstuderande som söker jobb inte borde räknas som arbetslösa och att man samtidigt borde använda hela befolkningen i åldern 15-24 år som bas trots  att nästan hälften av dessa inte aktivt söker arbete:
(149 300 stycken – 66 600 stycken ) / 1 244 200 stycken = 6,6 procent

Latent arbetslösa är också arbetslösa
Likaväl som man kan argumentera för att heltidsstudenter som aktivt söker arbete och inte hittar det (oavsett om det är ett hel- eller deltidsjobb eller bara extraknäck) inte borde klassificeras som arbetslös så går det att argumentera för att de ungdomar som är latent arbetssökande borde inkluderas som arbetslösa. Om vi lägger till dessa ungdomar både i arbetskraften och i gruppen arbetslösa så blir istället arbetslösheten:
(149 300 + 68 400) / (652 100 + 68 400) = 30,2 procent

Internationell jämförbarhet

Oberoende argumentationen för hur ungdomsarbetslösheten borde beräknas så finns det en väldigt viktig punkt att notera: den mätmetod SCB använder för att beräkna den officiella arbetslösheten bygger på en internationell överenskommelse om hur ungdomsarbetslösheten ska beräknas. På detta sätt är det möjligt att göra jämförelser mellan länder. Genom att förändra beräkningarna här i Sverige kan vi visserligen förändra ungdomsarbetslöshetsstatistiken men det blir då inte jämförbart med andra länder.

Genom att förändra beräkningarna här i Sverige kan vi visserligen förändra ungdomsarbetslöshetsstatistiken men det blir då inte jämförbart med andra länder.

Det går, som sagt, att beräkna ungdomsarbetslösheten på många olika sätt. Vilket sätt som känns mest befogat beror givetvis på vad statistiken ska belysa. Oberoende vilken procentsats som räknas fram kan det dock konstateras att under år 2011 sökte 149 300 ungdomar aktivt arbete. Dessutom kunde 68 400 ungdomar ta ett arbete även om de inte aktivt sökte ett arbete just då. Detta illustrerar att det finns en problematik kring ungdomars inträde på den svenska arbetsmarknaden.

Not: Från och med oktober 2007 övergick Statistiska Centralbyrån, SCB, till att mäta arbetslösheten enligt en internationell standard utarbetad av FN-organet International Labour Organization, ILO. Fram till dess hade Sverige ett eget mått som inte var helt jämförbart med exempelvis övriga EU-länder. De två viktigaste skillnaderna i det gamla och nya sättet att mäta är: 1) att åldersgruppen ändrats från 16-64 år till 15-74 år, samt 2) att heltidsstudenter som aktivt söker arbete numera räknas in i arbetslöshetsstatistiken.