I gymnasiet ges betygen icke godkänt, godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt. Betyget icke godkänt delas ut till elever som har varit närvarande men inte uppnått de mål- och kunskapsrelaterade kriterierna för betyget godkänt eller högre. En lärare kan också välja att inte sätta något betyg alls. Detta händer när en elev inte har varit närvarande och läraren därför inte har tillräckligt underlag för att sätta något betyg. Om en elev saknar ett betyg i ett eller flera ämnen får eleven inte ett slutbetyg.
Av de elever som läsåret 2010/11 haft fem år på sig av fullfölja sina gymnasiestudier, det vill säga de elever som påbörjade sina studier hösten 2006, var det nästan en fjärdedel, 22,7 procent, som inte slutförde sina studier och fick ett slutbetyg. Alla gymnasieprogram är idag treåriga men vissa studier fördelas på fyra eller fem år. Sådana gymnasieprogram innefattar främst riksidrottsprogram.
Av de elever som inte slutförde gymnasiestudierna gjorde strax under hälften av dem sitt studieavbrott under årskurs ett eller två. Andelen elever som avbryter sina studier i tidigt stadie har ökat något under de senaste tre decennierna. Andelen elever som avbryter sina studier i årskurs tre har dock ökat mer främst sedan 90-talets början. Andelen elever som avbröt sina studier under år tre var i början av 90-talet ungefär tre procent. Det kan jämföras med nuvarande 13,2 procent.
Not: I juli 2011 fick vi en ny skollag. Den innebär att betygsskalorna ändras. Elever som börjar gymnasiet efter lagändringen får betyg enligt en sjugradig skala A-F. Elever som påbörjat gymnasiestudier innan lagändringen får betyg enligt den gamla betygsskalan med fyra steg.